- Project Runeberg -  Om rättstafningen : dess uppgift och dess öden i vårt land /
5

(1891) [MARC] Author: Erik Henrik Lind - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Talspråk och skriftspråk - Olika skriftsystem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ör o å
TALSPRÅK ÖCH SKRIFTSPRÅK. 5

ord, annars blir det icke språk. Uttala t. ex. dal, Det
är språk, ty de tre språkljuden utsagda i denna ordning
betyda någonting. De bilda ett ord. Vändas däremot
samma språkljud helt om, så få vi lad, och det är icke
språk, eller åtminstone icke svenskt språk, ty vi fästa
ingen betydelse vid det. Det är intet ord. Språkljuden
ordnade på ett visst sätt bilda således ord. Orden
ordnade på ett visst sätt bilda satser eller meningar,
medelst hvilka vi gifva uttryck åt de hvarjehanda slag
af rörelser, som försiggå i vår själ. Ord uttalade i sats-
form är språk, eller närmare bestämt talspråk.
Skriftspråket rör sig likaledes med ord och satser,
men i språkljudens ställe. träda här bokstafstecknen.
Bokstäfverna hafva således till uppgift att för ögat represen-
tera de språkljud, som örat förnimmer i det talade språket.

Olika skriftsystem.

Icke alla folkslag ha valt den här framställda vägen -
till åstadkommande af ett skriftspråk. Om en sådan upp-
gift föreligger, kan man t. ex. falla på den vid första
påseende ganska lockande idén, att låta skrifttecknen
föreställa icke språkljud utan hela ord, oberoende af det
antal språkljud, som i dem ingår. Detta synes vara en
betydligt genare väg till målet. Kineserna, hvilka som
bekant i mycket hafva sitt hufvud för sig, hafva stannat
vid detta system. Deras skrift är en ordskrift. Japane-
serna åter låta sina skrifttecken angifva stafvelser, och
deras skrift kunna vi kalla stafvelseskrift. När en kines
vill skrifva t. ex. ordet fader, så behöfver han därtill
blott ett enda tecken, japanesen två, eftersom ordet inne-
håller två stafvelser, vi däremot icke mindre än fem,
ty så många språkljud innehåller detta ord, och som vårt
skriftsystem är en Jljudskrift, d. v. s. låter skrifttecknen
angifva språkljud, så kunna vi omöjligen komma ifrån
saken på drägligare villkor. |

Frågas nu, hvilket af dessa system, som är att före-
draga, så är svaret snart funnet. Orden i ett språk äro
ju en sådan myllrande mängd, nästan som sanden i hafvet
eller stjärnorna på himlen. Skall man ha ett tecken för
hvart och ett af dem, så stannar det tydligen icke vid
mindre än åtskilliga tusental. Med stafvelserna är det
ungefär sak samma. Språkljuden däremot belöpa sig, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 6 22:38:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omrattstaf/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free