Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Svenskt riksspråk och skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yv
PRE ARNE ARS SARS ST ARN NAN sr ere
SA
SVENSKT RIKSSPRÅK OCH SKRIFTSPRÅK. KR ka
med full bestämdhet slagit in på en ny väg, då är också
tiden inne för skriftspråket att utan tvekan och uppskof
följa efter. I förgångna tiders uraktlåtenhet att sörja för
en sådan reglering ligger orsaken till de brister, som
vidlåda det nuvarande svenska stafningssättet. Det är
århundradens hopade underlåtenhetssynder, som det nu
gäller för oss att godtgöra och utplåna. Tungt måste
ett sådant arbete alltid vara i sig själft, och det försvåras
än ytterligare genom det sega, energiska motstånd, som
möter det från många håll. Gamla inrotade missförhållan-
den finna ju alltid ifriga försvarare, nitiska förespråkare.
I detta fall synes ifvern vara större, nitet mera brinnande
än vanligt.
Vårt skriftspråk har icke alltid varit i besittning af
den stadga och likformighet, som nu, trots alla klago-
mål öfver motsatsen, icke kunna frånkännas detsamma.
Det har behöft mycket lång tid för att komma därhän.
Den kan knappast sägas vara uppnådd förr än i vårt
eget århundrade. Då man i vår tid klagar öfver viller-
vallan i stafningssättet, så är innebörden egentligen den,
att så många olika system finnas och tillämpas. I forna
tider var det just saknaden af system och konsekvens,
som föranledde en oreda, i jämförelse med hvilken den
nuvarande är att betrakta som en barnlek. En person,
som hette Pär, kunde t. ex. på 1600-talet skrifva sitt
namn ena dagen Per, andra dagen Peer, eller Pehr, eller
Peehr, eler Pär, eller Pähr, allt efter som anden föll på
honom. Hette man Horn, så tecknade man sig utan
ringaste betänklighet än Horn, än Hoorn, an Horrn, eller
Hornn, eller Hohrn o. s. v., fullkomligt huller om buller,
som det föll sig. Ordet hus stafvades än /mws, än /huus,
än hvs o. 8. v. En Urban Hjärne, själf författare i rätt-
stafningsfrågor, skrifver ömsom — ofta på en och samma
sida — dehr, der, där; skäl, skääl, skäll, skäl; tid, tijd, tidh
0. s. v. Man skulle kunna säga, att de bildade, ja de lärde
å den tiden stafvade ungefär som de obildade göra nu.
Olägenheterna af ett sådant sakernas skick äro allt
för påtagliga att behöfva särskilt framhållas. De föranledde
också många bittra klagomål, många förtviflade men föga
lyckade ansträngningar att uppnå fast mark. Tillståndet
förblef, som sagt, väsentligen detsamma ända in i vårt
århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
