Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Vår stafnings historia - Förändrade och utbytta språkljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AG
Pr AR Da ÄN od
t
i dd 2060 OM RÄTTSTAFNINGEN.
I É Förändrade och utbytta språkljud.
Hö I fornsvenskan funnos tre s.k. spirantiska”) språk-
ljud, hvilka nu icke vidare användas. Två äro tandljud
söt (dentaler) och det tredje strupljud (guttural). De dentala
Rn äro samma språkljud, som i engelskan betecknas med th.
a Då det latinska alfabetet icke ägde något tecken för
RR dessa ljud, måste man på ett eller annat sätt anskaffa ett
Re sådant eller möjligen två. De två ljuden äro nämligen
| till bildningssätt och uttal så lika, att de i nödfall kunna
; | sammanfattas under ett enda tecken, såsom ännu sker i
FR engelskan. Våra förfäder upptogo i sitt nya alfabet tecknet -
=: 2 (torn), som i det gamla runalfabetet representerat de båda
spiranterna. ÅAfven i det fornsvenska skriftspråket hafva
dessa således gemensam beteckning att börja med. Men
behofvet af särskild sådan för hvart och ett synes ganska
a. snart hafva framträdt, ty redan vid midten af 1300-talet
oa börjar & utträngas af th och dh, antagligen bildade efter
do mönstret af gh, som. från början brukats såsom tecken
d för den gutturala spiranten. På sätt och vis var ju detta
en reform i fonetisk riktning, ty man fick de två ljuden
skilda äfven i beteckningen, men den för ändamålet an-
litade utvägen att använda en förbindelse af två redan
så att säga på annat håll engagerade bokstäfver var, som
vi veta, icke i enlighet med de fonetiska grundsatserna.
Man skref således i fornsvenskan t. ex. ping, prur,
Å pak, pu, pin, per och längre fram thing, thiur 0. S. V.
: samt vadh, vadha, hefdh, freghdh, ferdh, allt i öfverensstäm-
melse med den tidens uttal. Men det spirantiska uttalet
. bibehöll sig icke synnerligen länge. Redan på 1400-
bö talet öfvergår th-ljudet till t-ljud, och något senare dä-ljudet
JG till d-ljud. De gamla tecknen th och dh bibehöllo sig
Gj mycket längre. Alldeles obekant är ju det förra icke
jg ens för oss. Vi hafva i bibeln många gånger med undran
El sett thu för du, thin för din, thär för där o. s. v., och ett
To sådant ord som torsdag kan man nog än i dag få se
on skrifvet med th. .
file Vi kunna i alla fall med godt samvete säga, att tal-
EL språk och skriftspråk numera i denna punkt fullständigt
STERN RÖ:
fer mn kni
omm
mtr HARAR
| | | ”) Spirantiska konsonantljud bildas genom luftströmmens gnidning
Så mot kanterna af en någonstädes i munhålan åstadkommen förträngning,
genom hvilken den utandade luften prässas fram. Sådana äro s, fe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
