Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En åsikt, som man söker genom maktmedel undertrycka, kan möjligen vara sann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
14 OM TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET.
en lära, som man försäkrar dem vara nyttig, men som de
tro vara falsk? De som hylla de allmänt antagna åsik-
terna, underlåta aldrig att draga all möjlig fördel af denna
invändning. Man skall aldrig finna, att de behandla frågan
om nyttan såsom helt och hållet oberoende af frågan om
sanningen. Tvärtom, det är framför allt just emedan deras
lära är sanningen’’, som de anse kunskapen därom eller
tron därpå så oundgänglig. Man kan aldrig åstadkomma
någon klar utredning af frågan om en åsikts nytta, så
länge ett så afgörande skäl (som att åsikten i fråga är
<sanningen"’) endast får användas på den ena sidan men
icke på den andra. Och då lagen eller allmänna opinionen
icke tillåter, att sanningen af en åsikt underkastas me-
ningsutbyte, så äro de i själfva värket fullkomligt lika
ofördragsamma gent emot ett förnekande af åsiktens nytta.
Det enda medgifvande de göra är, att åsikten möjligen
icke är absolut nödvändig eller att det icke är en positiv
förbrytelse att förkasta den. |
För att fullständigare belysa, huru skadligt det är,
att man förbjuder uttalandet af vissa åsikter därför, att
man själf förkastat dem, torde det vara önskvärdt, att vi
tillämpa vårt resonnemang på några konkreta fall; och jag
väljer då framför andra dem, som äro minst gynsamma
för mig — det vill säga sådana, i hvilka skälen mot
yttrandefrihet både med afseende på sanningen och nyttan
anses starkast. Antag, att den åsikt, man anfallit, är tron
på Gud och ett lif efter detta, eller någon af de allmänt
antagna moraliska grundsatserna. Att strida på ett sådant
område innebär en stor fördel för en obillig motståndare;
ty han skall säkert säga (och mången, som icke önskar
vara obillig, skall säga det inom sig): "är det dessa läror,
som ni icke anser tillräckligt vissa för att ställas under
lagens skydd? Är tron på Gud en sådan mening, att ni
påstår att man gör anspråk på ofelbarhet, om man känner
sig viss därpå? Men må det tillåtas mig att anmärka,
att det icke är det, att man känner sig viss på en mening
(den må nu vara hvilken som hälst); som jag kallar ett
anspråk på ofelbarhet, utan att man företar sig att afgöra
frågan för andra, utan att tillåta dem att höra, hvad som
kan sägas från motsatta sidan. Ett sådant tilltag ogillar
och bestrider jag lika bestämt, om det också gjordes till
föremål för mina heligaste öfvertygelser. Huru säkert än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
