Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En åsikt, som man söker genom maktmedel undertrycka, kan möjligen vara sann - Tillämpning på konkreta fall: Tron på Gud och ett lif efter detta eller de allmänt antagna moraliska grundsatserna: Historiska exempel: Sokrates, Kristus, Markus Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMEN ÖFVER SOKRATES. 15
någon må vara öfvertygad icke blott om falskheten utap
om de farliga konsekvenserna af en åsikt — icke blott
om de farliga konsekvenserna utan (för att nyttja uttryck,
hvilka jag eljes ogillar) om åsiktens osedlighet och gud-
löshet, så tillskrifver han sig likväl ofelbarhet, i fall han
vid förfäktandet af denna sin enskilda åsikt, vore den än
understödd af hans fäderneslands och hans samtidas all-
männa omdöme, hindrar motståndaren att försvara sin
mening. Och det är så långt ifrån, att detta anspråk på
ofelbarhet är mindre förkastligt eller mindre farligt därför,
att åsikten kallas omoralisk eller gudlös, att det fastmera
i detta fall varder allra mest ödesdigert. Ty det är just
i sådana fall, som människorna i förflutna tider hafva be-
gått dessa förfärliga misstag, hvilka uppväcka eftervärldens
förvåning och afsky. Det är i sådana fall, där vi uti
historien finna minnesvärda exempel på, att lagens arm
har användts för att utrota de bäste män och de ädlaste
åsikter; med en beklagansvärd framgång hvad personerna
beträffar, ehuru några at åsikterna liksom på hån hafva
upplefvat att bli åberopade till försvar för ett likoande
förfarande mot sådana personer, som afvika från dem eller
från den antagna tolkningen af dem.
Man ken knappast för ofta eriora om, att det en gång
fans en man vid namn Sokrates, hvilken råkade i en minnes-
värd kollision med den lagliga myndigheten och den då
rådande, allmänna opionen. Denne man, som var född på
en tid och i ett land, som öfverflödade af stora person-
ligheter, har af dem, hvilka bäst kände både honom och
hans tid, blifvit framstäld för oss såsom den ädlaste mån-
niska, som då lefde; och vi veta, att han var hufvudet
och förebilden för alla följande sedelärare, upphofsmannen
ull så väl Platos höga ingifvelser som Aristoteles” skarp-
sinniga "utilitarism" +), hvilka utgöra de båda källådrorna
till så väl etisk som hvarje annan filosofi. Denne erkände
mästare för alla de utmärkte tänkare, som sedan lefvat
— hvars rykte ännu växer efter mer än två tusen år och
fullt ut uppväger alla öfriga namn, som gjorde hans fäderne-
stad ryktbar — denne man blef dödad af sina landsmän,
sedan han blifvit lagligen dömd för gudlöshet och osedlighket.
>") Nyttighetsfilosofi, den lära som anser, att lyckan och nyttar
böra läggas till grund för våra handlingar (»den största möjliga nytta
för det största möjliga antalet»). Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
