Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Äfven om vi kunde vara vissa om, att den åsikt vi söka undertrycka är falsk, så skulle likväl dess undertryckande vara ett ondt - Inkast 2: Det är nog att några finnas, som äga en fullständig insikt om grunderna för en sanning - Vederläggning: Ej ens några få en sådan insikt, om det ej står öppet för en hvar att framställa sina motskäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FULLSTÄNDIG YTTRANDEFRIHET ÄR NÖDVÄNDIG. 31
denna grundsats för en värklig insikt i moraliska och
allmänt mänskliga spörsmål, att om en viktig sanning
icke har några vedersakare, så är nödvändigt att före-
ställa sig, att sådana finnas och att förse dem med de
starkaste skäl, som den skickligaste "djäfvulens advokat”
skulle kunna. tänka ut.
Låt oss antaga, att en fiende till tankefriheten, för
att försvaga styrkan af detta bevis, skulle invända, att
det ingalunda är nödvändigt, att folk i allmänhet får veta
och förstå allt, som af filosofer och teologer kan sägas
för eller emot deras åsikter. Vanligt folk behöfver alls
icke vara i stånd att afslöja en fyndig motståndares alla
misstag och felslut. Det är fullkomligt tillräckligt om
det alltid finnes någon, som är i stånd att bemöta dem,
så att ingenting, som skulle kunna missleda okunniga
personer, kvarstår ovederlagt. Personer med medelmåt-
tigt förstånd, hvilka blifvit undervisade om de viktigaste
grunderna för de sanningar, som inskärpts hos dem, böra
lita på auktoritet för resten och göras uppmärksamma på,
att de hvarken hafva kunskaper eller förmåga nog för
att besegra alla svårigheter, som kunna uppställas, utan
böra nöja sig med vissheten om, att alla invändningar,
som man gjort, blifvit vederlagda eller kunna vederläggas
af dem, som därtill blifvit särskilt undervisade.
Äfven om man åt denna uppfattning gör det yttersta
medgifvande, som de kunna fordra, hvilka hafva de min-
sta anspråken på det mått af insikt uti en sanning, som
bör åtfölja tron därpå, så äro likväl skälen för fritt me-
ningsutbyte i intet afseende försvagade... Ty äfven denna
åsikt erkänner ju, att människorna böra hafva någon för-
nuftig säkerhet för, att alla invändningar blifvit på ett
tillfredsställande sätt vederlagda; men huru skola de
kunna vederläggas, om det, som tarfvar vederläggning,
icke får uttalas? HEller huru kan man veta, att veder-
läggningen är tillfredsställande, om vedersakarna icke
få något tillfälle att försvara den motsatta meningen?
I alla händelser måste ju åtminstone filosoferna och
teologerna, hvilkas uppgift är att lösa svårigheterna,
göra sig förtrogna med dessa i deras mest besvärande
forni, äfven om sådant icke är nödvändigt för allmänheten;
och detta kan icke ernås med mindre, än att de få fritt
uttalas och framställas i den gynnsammast möjliga dager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
