Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Äfven om vi kunde vara vissa om, att den åsikt vi söka undertrycka är falsk, så skulle likväl dess undertryckande vara ett ondt - B. Sanningen öfvergår till en död dogm, om den icke bringas i strid mot villfarelsen. Exempel från religionshistorien: Kristendomen förr och nu. Moraliska satser, ordspråk o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 OM TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET.
Den katolska kyrkan har ett eget sätt att gå till väga
vid denna vanskliga uppgift. Hon drager en skarp gräns
emellan sådana, som tillåtas antaga troslärorna på grund
af öfvertygelse, och sådana, som måste antaga dem på
god tro. Hon medgifver visserligen ingendera klassen
något val med afseende på det, som skall antagas, men
hon både tillåter och uppmuntrar presterna, åtminstone
sådana bland dem, till hvilka hon kan hysa fullt förtro-
ende, att sätta sig in uti motståndarnas inkast för att
kunna besvara dem och att för detta ändamål läsa kät-
terska böcker. För lekmän medgifves. icke detta annat
än efter särskildt tillstånd, som är svårt att erhålla. Denna
lära erkänner således, att kunskap om kättarnas åsikter
är nyttig för lärarna, men finner likväl utan själfmot-
sägelse medel att förvägra alla andra sådan kunskap;
och gifver sålunda åt "eliten" mera andlig odling, men
också icke större andlig frihet än åt massan. Genom
detta påfund lyckas hon ernå det slags andliga öfverläg-
senhet, som hennes afsikter kräfva. Ty, ehuru odling
utan frihet aldrig har skapat en stor och frisinnad ande,
så kan den likväl åstadkomma en fyndig advokat för en sak.
Men i protestantiska länder är denna utväg afskuren, ty
protestanterna påstå (åtminstone i teorien), att ansvaret
för hvars och ens religiösa öfvertygelse måste bäras af
honom själf och ej får kastas på lärarna. Emellertid är
det i våra dagar omöjligt att utestänga obildade personer
från sådana skrifter, som läsas af de bildade. Om mänsk-
lighetens lärare skola kunna få kännedom om allt, som
de önska veta, så måste det vara tillåtet att utan in-
eskränkning skrifva och offentliggöra hvad som hälst.
Om likväl de skadliga värkningarna af bristen på fri
diskussion (under förutsättning af, att de antagna menin-
garna äro sanna) vore inskränkta till att personer lemnas
i okunnighet om grunderna för dessa meningar, så kunde
man tycka, att detta är, om också ett intellektuelt, dock
icke något moraliskt ondt, och att det icke förminskar
värdet af dessa åsikter i fråga om deras inflytande på
karaktären. Men det är ett faktum, att vid frånvaron af
meningsutbyte förgätas icke blott grunderna till en lära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
