Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hvad Berzelius uträttat för kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD BERZELIUS UTRÄTTAT FÖR KEMIEN.
17
värket an med en ynglings ifver och en mans ihärdighet.
Visserligen hände det ofta, synnerligast i början, att
försöken misslyckades; han upprepade dem då gång på gång
ofta ända till trettio gånger, såsom han själf skrifver
ända till dess att resultatet syntes honom
tillfredsställande. Tack vare denna viljekraftiga uthållighet i
förening med en ovanlig skärpa i iakttagelsen, en outtömlig
uppfinningsförmåga och en hög grad af medfödd händighet
lyckades han utarbeta ett stort antal analysmetoder, som
icke blott för sin tid voro brukbara, utan ända in till våra
dagar bibehållit sitt anseende såsom mönstergilla. Stödd
på dessa, undersökte han med en outtröttlig järnflit snart
sagt alla då kända grundämnens föreningsförhållanden.
Antalet af de kemiska föreningar, hvilkas sammansättning
af honom omedelbart eller medelbart fastställdes, uppgår
till omkring två tusen. Och detta storvärk fullbordade han
till allra största delen på den jämförelsevis korta tiden af
ungefär tolf år (1807-1818), hvarunder han dessutom
medhann ett stort antal andra maktpåliggande göromål,
ett bevis på en arbetsförmåga, till hvilken man i
vetenskapens häfdeböcker får söka efter ett motstycke.
För kemiens utveckling såsom vetenskap blef detta
Berzelii arbete af den allra största betydelse. Genom det
vann man till en början full visshet om, att de kemiska
föreningarnas sammansättning värkligen var oföränderlig,
och just detta förhållande blef från denna tid det säkraste
kännetecknet på en kemisk förening till skillnad från en
mekanisk blandning. Antag att jag hopblandar järnfilspån
och fint fördelat svafvel vid vanlig temperatur, t. ex.
genom att rifva dem tillsammans i en mortel. Hur
omsorgsfullt jag än sammanrifver dem med hvarandra,
erhåller jag likväl endast en mekanisk blandning af järn
och svafvel. Detta framgår först och främst däraf, att jag
kan skilja de bägge beståndsdelarna på mekanisk väg
t. ex. genom en magnet, som drar till sig järnspånen
men icke svafvelpartiklarna, eller genom att utröra massan
med vatten, då det lättare svaflet uppslammas, men det
tyngre järnet sjunker till botten, alldeles på samma sätt
som vid det förut anförda exemplet med murbruket. Men
att det är en mekanisk blandning jag har att göra med,
framgår äfven däraf, att jag kan sammanrifva de bägge
beståndsdelarna i hvilka mängdförhållanden som hälst,
Verdandis småskrifter. 79.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
