Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hvad Berzelius uträttat för kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
NÅGRA ORD OM BERZELIUS.
utan att blandningens egenskaper därigenom väsentligen
ändras. Jag kan hopblanda 10 gram järn med 90 gram
svafvel eller omvändt 10 gram svafvel med 90 gram järn.
Det finnes icke häller något, som hindrar mig att
hopblanda 10,1 gram järn med 89,9 gram svafvel eller 10,11
gram järn med 89,89 gram svafvel eller 10,1111 delar af
det förra ämnet med 89,8889 delar af det senare och så
vidare i oändlighet.
Upphettar jag däremot den nyssnämda blandningen
till en viss temperatur, uppstår under utveckling af värme
och ljus ett nytt ämne, svafveljärn, i form af en svart,
allt igenom likartad massa. I detta kan jag icke hvarken
med ögat upptäcka eller på mekanisk väg utplocka de
olika svafvel- och järnpartiklarna. Detta svarta
svafveljärn, som för öfrigt kan framställas äfven på andra sätt,
liknar icke häller till det yttre vare sig svafvel eller järn,
det är alltså en kemisk förening. Enligt hvad Berzelius
visat, är dess sammansättning oföränderlig: hur det än må
vara framställt, innehålla alltid 100 delar däraf 36,5 delar
svafvel och 63,5 delar järn (eller, hvilket är detsamma,
100 delar järn förena sig med 57,14 svafvel). Försöker
jag således att förena (märk väl: icke blanda) 36,5 gram
svafvel med, låt oss säga, 65 gram järn, erhåller jag i
alla fall icke mer än 100 gram svafveljärn, men dessutom
1,5 gram järn öfver, som icke kunnat förena sig med
svaflet.
Man måste emellertid akta sig att draga allt för
vidtgående slutsatser af det nu anförda. Man får t. ex. icke
tro, att två grundämnen omöjligen kunna förena sig i mer
än ett bestämt förhållande, och således med hvarandra
icke kunna gifva mer än en enda kemisk förening. Utom
det nyssnämda svafveljärnet känner man ytterligare 2
kemiska föreningar mellan järn och svafvel. Den ena af
dessa är grågul till färgen och innehåller på 100 delar
järn oföränderligen 85,71 delar svafvel. Den andra utgör
det vanliga mineralet svafvelkis, som förekommer vid
nästan alla våra gruffält, ofta i form af vackra, väl
utbildade, metallglänsande kristaller af mässingsgul färg.
Svafvelkisen innehåller alltid på 100 delar järn 114,28
delar svafvel, således mera än någon af de båda
föregående. Andra föreningar mellan svafvel och järn än dessa
tre äro icke bekanta. Granskar man nu de ofvan an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
