Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hvad Berzelius uträttat för kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD BERZELIUS UTRÄTTAT FÖR KEMIEN.
21
fattade meningar (ty han var, då han först lade handen.
vid sitt stora värk, ännu obekant med de af hans engelska
samtida uttalade åsikterna). Berzelii undersökningar rörande
de kemiska proportionerna gåfvo alltså ett synnerligen
starkt stöd åt Daltons atomteori, och häri ligger deras
stora betydelse för det nutida kemiska uppfattningssättet.
Sedan atomteorien sålunda tack vare Berzelius fått
fast mark under fötterna, blef dess närmaste uppgift att
utreda det antal atomer som ingår i de olika kemiska
föreningarna. (Hvad som härom anförts i de meddelade
exemplen, har hittills endast varit godtyckliga antaganden.)
Afven vid lösandet af detta svåra och invecklade problem
inlade Berzelius mycket stora förtjänster. Dalton hade
redan förut gjort några försök i samma riktning, men
därvid utgått från det tämligen godtyckliga antagandet,
att, när två element förenas med hvarandra i blott ett
förhållande, föreningen då alltid innehåller 1 atom af
hvardera elementet o. s. v. Vattnet t. ex., som på den
tiden var vätets enda bekanta syreförening, antog han på
denna grund sammansatt af 1 atom väte och 1 atom syre.
Berzelius sökte här såsom alltid stöd i experiment
och iakttagelser, och där hans egna icke räckte till, drog
han nytta af andras. En fransk kemist, Gay-Lussac, hade
kort förut visat, att när två gasformiga element förenas
till en ny kropp, stå de volymer af gaserna, som deltaga
i föreningen, i ett mycket enkelt förhållande, såväl till
hvarandra, som till volymen af den nybildade kroppen.
När t. ex. vätgas och syrgas med hvarandra bilda vatten,
är det alltid två volymer vätgas, som förenas med en
volym syrgas till två volymer vattenånga och omvändt:
ifall man sönderdelar vatten i sina element, hvilket kan
ske med tillhjälp af en elektrisk ström, så erhåller man
alltid dubbelt så stor volym vätgas som syrgas. Försöker
man nu t. ex. att förena två liter väte med en och en
half liter syre, erhåller man i alla fall ej mer än två
liter vattenånga, men dessutom en half liter syre öfver,
som icke deltagit i gasernas kemiska invärkan på
hvarandra. Berzelius drog skickligt nytta af dessa iakttagelser.
Han ansåg det vara i hög grad sannolikt, att lika stora
volymer af gaser i allmänhet innehålla lika många atomer,
och att således två volymer, t. ex. liter, vätgas
innehålla dubbelt så många atomer som 1 liter syrgas.
Häraf drog han den slutsatsen, att en sammansatt atom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
