Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hvad Berzelius uträttat för kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
NÅGRA ORD OM BEBZELIUS.
་
(molekyl) vatten borde innehålla 2 atomer väte och 1
atom syre. Denna hans uppfattning segrade slutligen
öfver Daltons och har sedermera af vetenskapen ej kunnat
jäfvas, utan är den ännu i dag gällande.
–
Det anförda må tjäna som exempel på en af de
metoder, hvilka Berzelius använde för att afgöra atomernas
antal i de sammansatta ämnenas molekyler. Att denna
uppgift blifvit på ett riktigt sätt löst, var af största
betydelse, när det sedan blef fråga om att bestämma de s. k.
atomvikterna, d. v. s. vikten af de enkla grundämnenas
atomer. Nu frågar man sig: huru kan det låta sig göra
att bestämma vikten af så utomordentligt små föremål
som atomerna, af hvilka man dessutom svårligen lärer
kunna utsöndra en enda från alla de öfriga. Här gäller
det emellertid icke och det nå redan från början
betonas att utröna, huru mycket en atom väger i och
för sig. Detta vore måhända ogörligt, och ifall det
värkligen läte sig utföra, vore vinsten däraf för vetenskapen
jämförelsevis ringa. Det är fastmera frågan om att
bestämma, huru många gånger tyngre eller lättare en atom
af ett grundämne är i förhållande till ett annat
grundämnes atom, och detta är i själfva värket en af den nyare
kemiens allra viktigaste uppgifter. Man kan utan
öfverdrift påstå, att ingen vetenskapsman inlagt större
förtjänster om denna uppgifts lösande än just Berzelius genom
sina arbeten öfver de bestämda kemiska proportionerna
och atomernas antal i molekylen.
Huru nu dessa arbeten kunna bli ett medel till
atomvikternas bestämmande, kan lätt åskådliggöras genom ett
exempel.
Det första man har att göra är tydligen att utse
något visst grundämne till enhet för jämförelsen.
Teoretiskt sett, är det tämligen likgiltigt, hvilket man väljer;
man kan således vid valet låta leda sig uteslutande af
praktiska skäl. Berzelius valde i allmänhet syret till
utgångspunkt och satte vikten af dess atom lika med 100.
När han således uppger, att svaflets atomvikt är 200,
betyder detta helt enkelt, att svaflets atom är dubbelt så
tung som syrets. Numera utgår man nästan alltid från
vätet som enhet *), antar således vikten af en atom väte
*) Emedan vätet är lättast af alla kända grundämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
