- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
13

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 Aivve.
Aito.
pater materque, Forceldre, Fader og Moder
(== vanhemak).
Aito, adv. — aido.
Aittaladdat, -ladam, v. fr. (bittet) gjentagne
Gange true, nu og ba true: balloi saddai,
go aittaladdim su, han bier» bange, da jeg
gjentagne ©ange truede ham.
Aittalas, adj. (aittet) iiibpietig til at true
truelysten.
Aittalastet, v. a. (aittet) (de sole) radios
ita emittere, ut mutatio tempestatis ex
pedanda sit, mutationem tempestatis mir
nari, (om Solen) kaste ©traaler saaledes, at
det truer med Veirforandring, bebude Veir
foranbring; bæivas aittalasta nævre dal
kid ja siega dalke, Solen truer mcd daar
ligt Veir og godt Veir.
Aitte, aite, s. taberna fidcris subnixa,
Stolpebod, Stabur, Bod, ForraadZhus.
Aitte, s. pers. et adj. En, som truer, truende.
kittelet, v. subit. (aittet) i Hast true.
Aittelästet, v. subit. dem. (aittelet) i Hast
true lidt.
Aittem, s. verb. (aittet) minatio, Truen.
bittet, aitam, v. a. minari, true; aiti hæga
sust valddet, han truede mcd at tage Livet
af ham; aldsesis maidegen aittet, true sig
noget til.
Aitto, s. Sv. 1) minae, Trusel. 2) ignis
acervo lignorem subjectus, Stokild.
Aicakættai 1. aicekættai, 1) car. verb. (aic
cat) inopinato, uden at mærle noget, uden
at blive noget var, uforvarende: cokkanim
aicakættai girje ala, jeg fatte mig ufor
varende paa Bogen; aicakættai fallitet,
overrumple. 2) adj. vedf. -kættes, inopi
natus, übemcerket.
Aicakættaivuotta, -vuoda, s. (aicakættai)
Uagtsomhed, Vanvare, Übemcerkethed: aica
kættaivuodast dam dakkim, jeg gjorde det
af Vanvare,
Aicastet, v. dem. (aiccat) lidt, som fnareft
mcerke.
Aicatallat 1. -taddat, -talam, -tadam, v.
neutr. pass. (aiccat) blive bemærlet; galle
mon viggim jeccam ciekkat, mutto al
make aicatallim sudnji, jeg fpgte nok at
skjule mig, men jeg bier» bog bemcerket af
ham.
Aicatutte, adj. (aiccat) — aicatægje.
Aicatattet, v. fad. = aicatet,
Aicatesvuotta, -vuoda, s. animus non at-
tentus, Uopmcerkfomhed.
Aicatet, v. fad. (aiccat) 1) lade blive var,
labe mcerke. 2) lade sig blive var, kunne
bemcerle§.
Aicatægje 1. -hægje, adj. (aiccat) observa
bilis, mcerkbar, bemcerkbar, Ijenbelig, som er
vcerd at bemærfe; aicatægje ærotus, en
Ijenbelig $orffjel.
Aicek 1. aicetak 1. aicetkenna, adv. Sy.
ex improviso, uformcerket,
Aices, aiccas, adj. vedf. aicesés, (aiccet)
attentus, opmærffom. -cesvuotta, 5. id.
Aiccamættom 1. -mættos, adj. (aiccat) qtii
sentiri, percijpi non potest, som ille fan
bemcerkes, umcerkelig.
Aiccamættoset, adv. (aiccamættos) umærlelig.
Aiccamættosvuotta, -vuoda, s. (aiccamæt-
tos) Umcerkelighed,
Aiccat 1. aiccet, aicam, v. a. observare,
animadvertere, percipere, blive var, faa
gHe paa, mcerke, bemcerke, fornemme, sanse:
Ni aiccam min sævdnjaden, de bleve os
ille var i Morket; aiccam lakai, bemærl=
bart, saaledes at man kan faa Øie berpaa;
jeSas aiccat, sanse sig: manna jecas aicca
goatta, Barnet begynder at sanse sig (jfr.
fuobmaset, huomehet).
Aiccat, aiccam, aiccajim, v. mcli. öbser
vare incipere, begynde at blive var, at be
mcerfe (— aiccagoattet).
Aiccel, adj. vedf. -lis, (aiccet) attentus, op
mcerksom, ging.
Aiccelvuotta, -vuoda, s. (aiccel) Dpmær!=
somhed, Glyghed.
Aiccet, aicam, v. a. — aiccat.
Aiculas, -WZI, adj. (aiccat) — aices. -las
vuotta, s. id.
Aiv, s. B. = oaivve.
Aivan, aivvan, 1) adj. selectus, übføgt, af
bedste Sort. 2) s. selecta Jana, udspgt
Uld, bedste Uld ; aivvanest dat læ dakkum,
det er gjort af fineste Ulb.
Aivastaddat, -stadam, v. fr. (aivastet) for
doble (om flere Gjenstande).
Aivastet, v. a. duplicare, gjøre sidste Traad
i et Garn eller en Not dobbel; a, fierbme-
ravda, fordoble Garnkanten.
Aivastæbme, -stæme, s. verb. (aivastet)
Fordobling.
Aive, adv. solum, modo, tantummodo, blot,
ikkun, aldeles, ganffe; aive sevdnjis dalkek,
bare mørlt Veir: aive buöre sagaid gul
lim, jeg hörte ikkun gode Tidender: dat læ
aive duotta, det er ganffe fanbt; aive vige
tæbme læm dåsa, jeg er aldeles uskyldig
bert; aive fal, ikkun (jfr. aibas).
Aivekas, adj. Sy. (klive) singulus, singu
laris, fcerstilt, eneftaaenbe.
Aivestassi 1. -stessi, adv. modo, tantum
modo, illun, aleneste; aivestassi fal sudnji
boatta gitos dam oudast, alene ham til
lommer Tak derfor.
Aivlak 1. aivtak, s. R. vertex, Isse,
Aivost, adv. (dial.) Herum, atter, igjen,
Aivve, aive, s. (dial.) = avje,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free