- Project Runeberg -  Ord och Bild / Andra årgången. 1893 /
438

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sokrates och Aristofanes. Ett stycke antik kulturhistoria. Af Johannes Paulson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438

johannes paul son.

ställning att få lära, en »bättre» och en
»sämre». Den senare är sådan, att man
med dess hjälp kan gå segrande ur en
tvist, äfven om man har den
uppenbaraste orätt. Det gäller nu att öfvertala
Feidippides att slå in på alldeles nya
vägar och som Sokrates’ lärjunge tillägna
sig denna sämre talekonst. Strepsiades
skulle sedan, i förlitande på sonens
sofistiska vältalighet, kunna vägra att
betala sina skulder. Men blotta tanken på
att stänga sig inne hos de gulbleka,
barfota grubblarne i Sokrates hus väcker
vämjelse hos Feidippides, och han låter
sig icke öfvertala. Hvad är då att göra?
Strepsiades ger ej slaget förloradt. Han
beslutar att sjelf blifva Sokrates’ lärjunge:

Väl har jag snafvat, men besegrad är jag ej.*

Jag mig i gudars hand förtror, och vandrar själf

Till vishets-templet, för att undervisas där.

Det gör honom visserligen ondt att
han är glömsk af ålder och har svårt
att fatta sofisternas hårklyfverier; men
han måste vandra den vägen. Försagd
och bäfvande klappar han på dörren till
Sokrates’ hus. Han blir där tämligen
ovänligt mottagen af en lärjunge, som
förebrår honom, att hans klappning på
dörren förorsakat att en idé, hvilken just
då sysselsatte mästaren, blef född i otid:
Sokrates var nämligen tillsammans med
sin favoritlärjunge Kairefon inne i en
undersökning af längden af loppans hopp.
Strepsiades’ oförstäldt uttryckta beundran
öfver så skarpsinniga undersökningar ger
lärjungen anledning tala om andra
likartade, såsom t. ex., huruvida myggan
sjunger med munnen eller med det, som
kan betecknas som munnens motsats,

* Uttrycket är hämtadt från brottarne vid de o
ffent-liga täflingarne. För att den ene kämpen skulle
erkänna sig besegrad af den andre, fordrades icke blott att
han blifvit slagen till marken, utan att detta skett
trenne gånger och så, att han med båda skuldrorna
berört marken.

** I den atenska folkdomstolen fingo årligen

6,000 borgare användning. Atenarnes böjelse för

äfvensom att, då Sokrates en natt med
vidöppen mun stirrade på månen, en
ödla i taket på ett rätt obehagligt sätt
kom honom att sluta munnen till. Af
hvad Strepsiades fått höra har
emellertid hans vetgirighet ökats, och han
rusar inom dörren, men stannar genast
häpen. Hvad är det för djur? Det är
lärjungarne, som i sitt tankearbete intaga
de mest underliga ställningar.

Streps. Hvarför stirra desse så på
jorden:

Lärj. Deras öga söker jordiska ting.

Streps. Åhå, de söka alltså tryffel,
(till de nämnde lärjungarne:) Bryn Er inte
därom! Jag vet hvar där växer stor och
präktig tryffel. -— (till den förste lärjungen:)
Men desse, sora sitta så mycket
nedhuka-de, hvad göra de?

Lärj. De forska i Tartarens mörker.

Streps. Men hvarför vetter deras
ryggslut så mot himmelen?

Lärj. Ryggslutet försöker sig med att
drifva stjärnkunskap på egen hand.

Bland annat visar lärjungen för
Strepsiades en jordkarta och pekar ut Atens
läge: här ligger Aten.

Streps. Hvad säger du? Det går inte
i mig; jag kan inte se att här sitter några
domare. **

Lärj. Tro du mig; det här är
verkligen Ättika.

Streps. Men hvar är då mina
sockenbor, folket från Kikynna?

Lärj. Här.....

Streps. Och hvar ligger Sparta?

Lärj. Hvar Sparta ligger? Jo här!

Streps. Så nära inpå oss! För allt i
världen, ställ om att det blir flyttadt långt,
långt bort. ***

Lärj. Det är omöjligt!

Streps. Då kommer ni att få svida för det.

domstolsuppdrag var ofta föremål för skämt och
hån, och särskildt i Aristofanes’ komedi
»Getingar-ne», som uppfördes 422. Äfven i det följande
satiriserar Aristofanes npprepade gånger denna deras
favoritsysselsättning.

*** Det var just med Sparta, Aten för
tillfället låg i krig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1893/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free