- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjärde årgången. 1895 /
117

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - I Kungsmarken. Af Paul Rosenius. Med 6 teckningar af Bruno Liljefors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I KUNGSMARKEN.

II 7

Med det samma äro vi på fötterna. Ett
svartmuskigt ansikte visar sig bakom
sten-gärdet. Vi utstötte ett krigsrop,
egentligen endast hörbart för oss själfva och
mera ett resigneradt konstaterande än en
utmaning. »Svartepetter!» sade vi blott,
och vi förstodo hvarandra.

Instinkten bjöd oss prisgifva våra
aflagda klädespersedlar. Med ett lätt språng
satte vi öfver den åt bäcken vettande

efter skulle ske. Och det blef
verklighet af vår mörkaste aning. Den besten
plockade helt lugnt upp strumpor och
skor, rockar och västar. Portören hängde
han öfver axeln. Och så begaf han sig
hem till sitt.

Det var en i högsta grad kritisk
situation. Ville vi ha igen våra kläder
måste vi få dem ur »Svartepetters»
händer; men då finge vi trolig n något an.

gärdesgården och kommo ned i gyttjan.
Den bar oss så till vida, att vi verkligen
kommo ur den. Sedan en kort
språngmarsch uppför backen, där vände vi oss
om. All rigth! »Svartepetter» hade ej
kommit längre än dit, där vi hoppade
öfver gärdesgården. Nu vände han om
till vår lägereld, hvilken han släckte
under svordomar, om hvilkas innebörd vi
icke kunde hafva afvikande meningar.
Vi voro högst spända på hvad som där-

nat på köpet. Ville vi slippa detta
andra, hade vi att spatsera hem genom
östra Torns by och — ett stycke genom
staden. Vi voro inga snobbar, men vi
tänkte oss dock med ett visst obehag
bondfolkets löjen och smädelser och
stadsbornas grimaser. Och till sist var det
kanske icke så säkert, att vi i våra hem
skulle mottagas stort bättre än hos
»Svartepetter».

Vår ambition tvang oss gå till »Svarte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1895/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free