Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första häftet
- Världspolitik och svensk nationalpolitik på Gustaf II Adolfs tid. Av Ludvig Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSPOLITIK OCH SVENSK NATIONALPOLITIK
3
1600-talets första hälft ledde vårt folks
öden, Karl IX, Gustaf Adolf och Axel
Oxenstjerna, och främst bland dem både
genom statsmannabegåvningens djup och
karaktärens ädelhet den store
hjältekonungen, vars minne ock lika mycket
tillhör världshistorien som värt eget folks
historia.
* hj
*
Den svenska politiken rörde sig
under vår medeltidshistorias många
århundraden inom trånga kretsar. De
svenska statsmännens blickar gingo icke
utöver de närmaste grannarnas
förehavanden och deras syften icke utöver
tillvaratagandet av närmast till hands
ligg-ande omedelbara intressen. Så var ännu
fallet med den store nydanaren Gustaf
Vasa, som alltigenom gick upp i
strävan att skapa frid och ordning i rikets
inre och samla dess krafter i det nya
kungadömets hand. Utåt gällde det för
honom blott att bevara freden med
grannarna och skydda gränserna mot
härjningar, befordra landets ekonomiska
frigörelse och knyta sådana förbindelser
ined utländska furstehus, som kunde höja
den nya dynastiens anseende. Endast i
det mer såsom program och tanke än
genom sina följder betydande förbundet
med Frankrike skymtar liksom en avsikt
att knyta svensk politik samman med
de stora europeiska huvudmotsatserna
och en aning om att rikets framtid dock
djupast berodde av dessa större
behärskande förhållandens utveckling.
Under Gustaf Vasas söner undergick
svensk utrikespolitik en djup förändring,
om den ock fortfarande väsentligen rörde
sig inom den närmaste grannkretsen.
Konung Eriks ingrepp i Estland för att
få med av den ramlande
svärdsriddar-ordens länderkomplex betyder den gamla
fredspolitikens övergång till en aktiv
politik med tendenser att utsträcka sven-
ska kronans höghet över nya
intresseområden i konkurrens med dess
grannar. Den långvariga kamp, som därmed
började, tvingade den svenska staten in
i växlande kombinationer med dess
medtävlare, och ur striderna med Danmark,
med Ryssland och med Polen, som fylla
det första halva seklet efter den gamle
Vasakonungens död, mognade efter hand
genom dyrköpt erfarenhet en klar
uppfattning om ohållbarheten av Sveriges
gamla gränser. Både i öster och i väster
och söder tedde sig dessa gränser såsom
omöjliga under det nya yttre läge, som
skapats genom den moskovitiska
storstatens uppkomst och våldsamma
expansion och den dansk-norska monarkiens
kraftiga uppsving i kultur och välmåga
under de första konungarna av den yngre
oldenburgska linjen. Behovet av en
jämnare fördelning av det skandinaviska
folkområdet med tryggare strategiska och
ekonomiska gränser mot Danmark-Norge
blev levande under sjuårskrigets och
Kalmarkrigets fruktansvärda erfarenheter,
medan ryssens periodiska härjningar i de
finska gränsområdena och våldsamma
försök att underlägga sig kustlandskapen
söder därom gjorde det till ett
livsintresse att vidga gränserna för det
finska kulturområdet och sammanbinda det
med besittningen söder om finska viken.
Erövringspolitiken, som kanske närmast
utgick ur de båda första arvkonungarnas
av Vasahuset personliga maktlystnad och
ungdomliga äregirighet, visade sig efter
hand mer och mer vara en politisk
nödvändighet, djupt grundad i det ändrade
tidsläget, en oavvislig fordran, för så
vitt icke den svenska staten skulle
stanna i sin utveckling, krympa i
betydelse och makt i förhållande till de
växande grannstaterna och till slut förlora
möjligheten till självständig tillvaro. Den
gamla fredspolitiken och gränspolitiken
hade tydligen blivit en omöjlighet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:55:59 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1917/0019.html
