- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjätte årgången. 1917 /
264

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nordiska teaterkvällar i Berlin. Av Carl David Marcus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

CARL DAVID MARCUS

turné, en utpräglad nordisk typ, hans
fantasirika galenskap och hans förmåga att
lirka sig förbi både troll och människor
är i grund och botten främmande för tysk
läggning och passar bättre en nordisk
skådespelare av Eides eller de Wahls typ. Det
räcker inte att så sig på lårbena och ta
på sig en blond peruk. Härtill sälla sig
de underbart vackra dekorationerna av
Svend Gades mästarhand. Ack, tänkte jag,
det är alldeles som när jag for utmed
Mjösens stränder, och medan jag
betagen stirrade på de violetta fjällen och
de gröna björkarna gick ridån ned utan
att jag satts i stånd att intressera mig för
vad skådespelarna hade att säga, eller med
andra ord: iscensättningen slår ihjäl
skådespelaren och därmed Ibsen, därför att den
arbetar som ett panorama med fristående
bilder. Till Ibsens olycka har Grieg
skrivit sin sällsynt originella och oförgängliga
Peer Gynt-suite, som samvetsgrant spelas
på Lessingteatern men hör hemma blott
jOch bart i konsertsalen. Ty det är
ävenledes en fullständigt fristående skapelse!

exempel är försöket att spela När vi döda
vakna, vilket ägde rum denna säsong med
det resultatet att dramat efter en eller
två föreställningar hastigt försvann från
repertoaren; och dock torde det vara en uppgift
att en gång förnya den gamle Ibsens
dramer, sedan man först glömt bort, att det
fanns något som hette naturalistiskt drama
och naturalistisk skådespelarkonst.

Brahm hade föga sinne för
friluftsscener och över huvud för scenerier, som tala
till ögat. Men märkvärdigt förblir det i
alla fall, att Lessingteatern, när den gick
att iscensätta Peer Gynt, förföll till
naturalism, om man nämligen härmed förstår
ett överdrivet betonande av
verkligheten. Denna repris av det Ibsenska
dramat har att glädja sig åt en högst ovanlig
framgång, det har spelats mer än
tvåhundra gånger och står alltjämt på
programmet. Så tillvida är allt godt och väl.
Nu ha emellertid Berlinscenerna inte en
skådespelare som ens närmelsevis lämpar
sig för Peer Gynts roll, och jag tvivlar på
att han över huvud står att uppdriva i
Tyskland eller Österrike. Peer Gynt är nu
en gång, åtminstone före sin stora utrikes-

ILKA GRüNING OCH ALBERT BASSERMANN
SOM GINA OCH HJALMAR EKDAL I
VILDANDEN. LESSINGTEATERN.

ALBERT BASSERMANN SOM ARNOLD RUBEK
I NÄR VI DÖDA VAKNA.
LESSINGTEATERN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:55:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1917/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free