Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gammaldags godsägare. Novell av N. W. Gogol. Översättning från ryskan av Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
N. W. GOGOL
uppmärksamhet och stilla njutning på
gästen. Stundom föll samtalet även på
politik. Gästen, vilken liksom de sällan
lämnade sin by, framlade ofta, med en
betydelsefull min och ett hemlighetsfullt
uttryck i sitt ansikte, sina
kombinationer och antydde, huru engelsmännen i
hemlighet kommit överens med
fransmännen att ånyo lössläppa Bonaparte
mot Ryssland, eller berättade helt enkelt
om ett förestående krig, och då sade
ofta Athanasius Iwanowitch, i det han
låtsade icke se på Pulcheria Iwanowna:
■—- Jag tänker själv gå med i kriget;
varför skulle jag icke gå med i kriget?
— Vad är det nu han pratar? avbröt
Pulcheria Iwanowna. Ni tror honom väl
icke, sade hon och vände sig till gästen,
huru skulle han, en gammal man, kunna
draga ut i kriget? Den förste bäste
soldat skulle skjuta ned honom, ja, vid
Gud, just skjuta ned honom. Endast
taga sikte på honom och skjuta ned
honom!
— Nå än sen, sade Athanasius
Iwanowitch. Jag skulle även skjuta ned
honom!
— Vad han pratar, sade Pulcheria
Iwanowna; huru kan han draga ut i krig!
Hans pistoler äro för länge sedan rostiga
och ligga på vindskammaren. Om ni
blott såge dem: redan för många år sen
voro de så usla, att om man avfyrade
dem, skulle krutet spränga sönder dem.
Han skulle få armarna avslitna, ansiktet
sönderflått och göra sig olycklig för evig
tid.
— Bagatell, utbrast Athanasius
Iwanowitch, jag köper mig en ny utrustning.
Jag tar med en sabel eller en
kosacklans.
— Det där är alltsammans fantasier.
Det kommer plötsligt för honom och så
börjar han prata, inföll Pulcheria
Iwanowna förargad. Visserligen vet jag,
att han skämtar, men det är likväl obe-
hagligt att höra. På det viset skall
han alltid tala. Stundom kan man icke
undgå att lyssna — och det löper en
kallt nedåt ryggen.
Men Athanasius Iwanowitch smålog,
där han satt hopböjd i sin stol, nöjd
med att hava skrämt Pulcheria Iwanowna
en liten smula.
Pulcheria Iwanowna roade mig mest,
då hon förde gästen till smörgåsbordet.
»Det där», sade hon och tog korken ur
en flaska, »är brännvin, som stått och
dragit på tusensköna eller salvia. Har
man värk i ryggen, så är det mycket
bra. Det där är på ängsnejlikor, det
hjälper för susning i öronen eller om
man fått revormar i ansiktet. Och det
där är destillerat på persikokärnor. Ni
måste ta ett litet glas. Känn vilken
härlig lukt! Om man vid uppstigandet
råkar stöta sig mot en bordskant eller
ett skåphörn och fått en bula i pannan,
behöver man blott dricka ett litet glas
därav före måltiden, och strax är allt
borta, som struket bort med handen,
liksom om det aldrig varit till.»
Därefter följde en liknande föreläsning över
alla de övriga flaskornas innehåll, vilka
nästan alla hade en eller annan helande
egenskap. Sedan gästen smakat på hela
detta husapotek, ledde hon honom fram
till en oräknelig mängd asietter, vilka
voro uppställda på bordet. Det där är
svampar med timjan och det där med
nejlikor och valnötter. Jag har lärt att
lägga in dem av en turkinna, på den
tiden då ännu turkar funnos hos oss i
fångenskap. Det var en riktigt snäll
turkinna . . . Man kunde alls icke märka,
att hon var hedning; hon uppförde sig
nästan alldeles som en av oss; endast
svinkött åt hon icke; hon sade, att det
var förbjudet i lagen. Och det där är
svampar med vinbärsblad och
muskotnötter . . . men det där är stora
kantareller. Det är första gången, som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
