Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Svensk litteraturhistoria. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LITTERATURHISTORIA
387
iienrik schück.
hava ett mindre omfång än den svenska.
Men det finnes i stället ett klassiskt verk,
över ett enda århundrade, vilket haft en
banbrytande betydelse och, om jag icke
misstager mig, även ofta föresvävat
skildraren av den nyare tiden i det svenska
verket: Hermann Hettners historia över i8:de
århundradets litteratur. I Frankrike
förenade sig olika författare (mestadels
behandlade var och en olika genrer) under Petit
de Julevilles ledning att utge det bekanta
stora och ojämna verket i åtta band,
inbegripet en vidlyftig språkhistoria. Fastän så
oändligt mycket mindre, förtjänar dock Gustave
Lansons Historie de la littérature française
att nämnas, emedan den tillika är en de
andliga strömningarnas historia samt
mästerligt förstår att sammanträngt återge både
deras och författarnas karaktäristik. I
England har för ej länge sedan fullbordats den
tolv band omfattande Cambridge History
of English litterature, naturligtvis av olika
författare. I Italien utges som bäst den
stora milanesiska litteraturhistorien i
mäktiga, tätt tryckta band, omfattande ett
århundrade vart och skrivna av var sin spe-
cialist. I Spanien har Amador de los
Rios’ verk undergått nybearbetning av
kunniga händer. I norden slutligen ha vi
som motsvarighet till det svenska verket
Jaegers norska och Hansens danska arbeten.
Båda bära, såsom det svenska, titeln
»Illustrerad . . . litteraturhistoria» — något som,
i parentes sagt, förefaller som en onödig
gärd åt en smaklös tysk slentrian: det är väl
bokens innehåll som närmast i titeln skall
karaktäriseras, icke dess typografiska utstyrsel.
Det är svårt att säga, vilken av dessa
utländska översikter den svenska närmast
liknar. Den har, trots vissa
överensstämmelser med andra — vilka ligga i sakens
natur — sin karaktär för sig. I fråga om
indelningen har erfarenheten från den första
upplagan vållat en del ändringar i den
senare. Behandlingen har sålunda rättat sig
efter stoffet självt och icke efter främmande
mönster.
Ännu mindre har verket några
förebilder i eget land. Atterboms fina, djupgående
och ensidiga författarekaraktäristiker voro
alster av romantisk estetik, Malmströms
liknande fast från andra synpunkter lagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
