Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Johannes Jörgensen. Av Mathias Feuk - En bok om Svedenborg. Av Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES JÖRGENSEN
443
även om Jörgensens egen blick sökt sig
mot nya horisonter — själva
temperamentets grundstämning, den »transcendenta
hemlängtan» från världens oro och larm till
fridén innanför de vita klostermurarna, från
de jordiska tingens till evighetens sfär, den
ha de båda. Därför synes mig på
Jörgensen passa in ett omdöme, som någon fällt
om den romerske diktaren Lucretius. Om
denne, som kallats materialist, ateist etc.,
har Henrik Schück på ett ställe sagt: »Om
man erkänner, att den stora och djupa
skillnaden människorna emellan icke ligger
i de religiösa bekännelserna eller i den
teoretiska övertygelsen, utan däri, om deras
tankar röra sig inom tidens eller evighetens
sfär — då hör för visso Lucretius snarare
till evighetsmänniskornas fåtaliga skara.»
Att göra ens ett försök till jämförelse
mellan Lucretius Carus och Johannes
Jörgensen vore en platt absurditet. Men: om
man erkänner, att den väsentliga
skillnaden människor emellan ligger i var deras
tankar ha sin djupaste ankargrund — ja,
då hör förvisso även Johannes Jörgensen
till evighetsmänniskornas skara.
EN BOK OM SVEDENBORG
Av ALBERT NILSSON
Martin Lamm: Svedenborg. Stockholm, Hugo
Gebers förlag.
ET ÄR en i hög grad fängslande
uppgift som Lamm behandlar i
sitt omfångsrika verk om
Svedenborg. Den store mystikern intar
en plats för sig i vårt kulturliv. Av våra
tänkare och religiösa personligheter är han
den ende, vars inflytande sträckt sig utom
hemlandets gränser och som runtom i
Europa och Amerika räknar bekännare och
anhängare i tusental. Vad som dragit
Lamm till ämnet har väl i synnerhet varit
intresset för det svedenborgska inslaget i
vår litteratur. I föreliggande arbete har
Lamm begränsat sin uppgift till att gälla
Svedenborgs utveckling till mystiker och
hans teosofiska system. En följande
undersökning skall utförligt skildra
Svedenborgs betydelse för samtid och eftervärld.
Huru givande detta ämne är visar en redan
av författaren offentliggjord studie över
nvedenborgianismen i Almquists
ungdomsdiktning.
På samma gång Lamm insätter
Svedenborg på ett mästerligt sätt i den kulturella
miljön och analyserar fram de olika
impulser han rönt från äldre och samtida tän-
kare, uppvisar han kontinuiteten och
sammanhanget i Svedenborgs åskådning,
klarlägger alla de trådar, som förbinda hans
tidigare naturvetenskapliga åskådning med
hans senare teosofiska. Vi få bevittna de
många förskjutningar och nydaningar, som
äga rum i Svedenborgs tankeliv och som
resultera i hans egenartade teosofiska
system. Det bästa sättet att tränga in i ett
diktverks väsen är kanske att studera dess
tillblivelsesätt. Lamm har tillämpat en
liknande metod på Svedenborgs teosofi.
Vad är denna annat än ett stort
metafysiskt och religiöst tankepoem. Dess
sanningsvärde må bedömas huru som helst,
även om man stämplar den som villa, måste
man medge, att det är en sublim villa.
Inledningsvis redogör Lamm för de
tidiga religiösa intryck, som Svedenborg
mottog i det prästerliga föräldrahemmet
och som blevo bestämmande för hans
andliga utveckling. Den atmosfär, vari han
uppväxte, var religiöst övermättad och gav
näring åt hans mystiska anlag. Både
genom sin härstamning och sin uppfostran
var Svedenborg väl predisponerad för sitt
framtida kall. Fadern, biskop Svedberg,
kan väl icke kallas mystiker i samma emi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
