Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En bok om Svedenborg. Av Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
ALBERT NILSSON
Medan den religiösa krisen pågick,
skrev Svedenborg sitt arbete De cultu et
amore dei, vilket utgör en på gränsen
mellan vetenskap och poesi stående utläggning
av skapelsehistorien i Genesis. Dessa
mytiska målningar av världarnas daning och
utveckling, av jordens ungdom och de
första människornas paradisliv höra till det
sublimaste i svensk litteratur och visa
vilken stor poet Svedenborg är under sina
bästa ögonblick. Man kan icke annat än
beklaga att verket icke är skrivet på
svenska. Lamm kallar det med rätta för vår
utan jämförelse yppersta skapelsedikt. I
en briljant analys klarlägger han huru
Svedenborg för detsamma tagit Miltons
Para-dise lost till mönster. En mängd ända i
detalj gående överensstämmelser finnas
mellan de båda verken. Såvitt jag har mig
bekant föreligger verket icke i svensk
översättning. Det förtjänar att överflyttas till
vårt modersmål på grund av dess stora
poetiska värde; det kunde även tjäna som
en lämplig introduktion i den
Svedenborg-ska teosofien.
I de sista kapitlen behandlar Lamm
Svedenborgs dogmatiska system. Hans
undersökning lämnar bland annat det
viktiga resultatet, att systemet till sina
grundlinjer var färdigbildat redan före
Svedenborgs religiösa kris och
andeskådar-period. Svedenborg drog endast ut
konklusionerna ur de naturfilosofiska teorier,
som han förut antagit, och sammanarbetade
dem till ett systematiskt helt med en
pedantisk följdriktighet. Från denna synpunkt
faller det även ett nytt ljus över hans
ställning till den ortodoxa teologien: de
lärosatser, som ej överensstämde med hans
system, t. ex. läran om rättfärdiggörelsen
genom tron eller treenighetsdogmen,
antingen uteslöt han eller omtolkade.
Svedenborgs teologi kan långt ifrån betraktas
som osammanhängande hugskott av en
förvirrad hjärna, utan kännetecknas
fastmer av dess stränga systematiska karaktär.
Han har vissa grundschemata som han
till-lämpar på alla förhållanden. Man har sär-
skilt tillfälle att studera detta hans
tillvägagångssätt vid hans framställning av den
andliga världen. Människan är skapelsens
medelpunkt, till vilken allt hänför sig och
efter vars form allt är danat. Det råder
därför den strängaste motsvarighet mellan
människan och den andliga världen.
Liksom människans själ består av de tre
delarna anima, mens och animus, så består
den andliga världen av de tre
korresponderande rikena himmelen, anderiket och
helvetet, vilka vardera ha en människas
form. Då Svedenborg utmålar den
andliga världen, tvingas han i likhet med alla
andra, som gjort försöket, att låna färgerna
från jordelivet, och Lamm uppvisar med
finhet, huru man kan känna igen hans
egen samtids kulturförhållanden i hans
över-svinneliga målningar. Icke endast
andarnas rike, utan även himlen och helvetet
påminna så mycket om vår jord, att de
avlidna redan vid ankomsten böra känna
sig rätt hemmastadda i de nya
omgivningarna.
Då man läser Lamms ovanligt
objektivt hållna framställning, spörjer man gång
på gång: vilket värde tillägger författaren
Svedenborgs spekulation? Frågan om
sve-denborgianismens religiösa och filosofiska
sanningshalt har han avsiktligt lämnat
oberörd, ehuru han med sitt sinne för andliga
valörer även där varit i stånd att ge en
utmärkt ledning till rättvis uppskattning.
Svedenborgs teosofi är ju ännu i dag
föremål för antingen blind tro eller ringaktning.
Ovanstående kortfattade referat kan blott
skänka en svag föreställning om de många
nya synpunkter och utredningar som möta
läsaren överallt i Lamms arbete. Med all
säkerhet inleder det ett nytt skede i
Sve-denborgsstudiet. Det nästan dignar av
lärdom och är ett mönster av solid
inträngande forskning. Skarpsinne, klart
omdöme och en rik fond av kulturhistorisk
och filosofisk bildning utmärka Lamm som
forskare. Man kan icke tänka sig en bättre
vägvisare på de villsamma stigarna genom
Svedenborgs tankelabyrint.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
