Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Kring Lutherminnet. Av John Gustavson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55°
JOHN GUSTAVSON
aktigt av den del av hans stora
kyrkohistoriska arbete, Den lutherska
reformationens historia, som behandlar
reformationens genesis och utveckling fram till
1546 (Luthers dödsår). Ett försök till
mera ingående värdering av denna del av
författarens kyrkohistoriska verk torde
knappast vara möjligt, förrän verket föreligger
i sin helhet. Först då framträder
nämligen tydligt författarens totalsyn på
kristendomens utveckling, liksom man först då är
i stånd att få ett fast grepp om de urvals-,
grupperings- och framställningsprinciper,
författaren användt sig av.
Vad nu särskilt behandlingen av
reformationen angår, så har Holmquists verk
otvivelaktigt en hel del tungt vägande
förtjänster och sprider nytt ljus på flera
punkter. Han förmår rätt väl infoga de
reformatoriska rörelserna i deras sammanhang
med tidens kulturella och politiska
förhållanden. Måhända kunde man önska ett
skarpare framhållande av de sociala
betingelserna för tidens religiösa rörelser.
Ett stort framsteg, åtminstone i
förhållande till vad man tidigare varit van vid
ifrån svenskt teologiskt håll, bildar
behandlingen av den organiserade och
orga-nisationslösa spiritualismen. I de sekteriska
och spiritualistisk-mystiska rörelser, som
bilda ett så kraftigt inslag i
reformationstidens religiösa brytning, har man tidigare
sett blott underliga, högeligen godtyckliga,
i djupare mening värdelösa avvikelser från
den kyrkliga anstaltkristendomens breda
kungsväg. Man har därför ansett sig kunna
behandla dessa rörelser »von oben».
På denna viktiga punkt märka vi hos
Holmquist en långt djupare insikt i
sekterismens och spiritualismens väsen och
verkliga betydelse. Huruvida han vill gå
med på att sekterismen och den mystiska
spiritualismen trädt in för lika väsentligt
Kristna drag som någonsin
anstaltkristendomen, kunna vi lämna därhän. I varje
fall söker han klargöra, att reformationens
religiösa möjligheter icke voro uttömda med
•uppkomsten av de två nya
kyrkobildningarna, utan jämväl gåvo upphov till den
sekteriska eller organiserade samt den
mystiska eller organisationslösa spiritualismen,
som äro två fullt självständiga strömningar,
vilka vi, om vi önska få en verklig inblick i
reformationens religiösa läge, måste räkna med.
I Holmquists Luther, Loyola, Calvin i
deras reformatoriska genesis är det
reformationens uppkomsthistoria, som får
en mera detaljerad och ingående
behandling än i hans förutnämnda mera
översiktliga arbete.
Genom en fyllig teckning av den
allmänna andliga miljön sörjer författaren här
för att skaffa en bakgrund, mot vilken
Luther och tidens övriga religiösa
förgrundsfigurer först riktigt tydligt avteckna sig.
Luther framstår i Holmquists
framställning som den dåtida religiösa brytningens
centralgestalt, från vars innerliga personliga
gudsgemenskap de religiösa strömmar, som
föra fram till utbrytningen ur den katolska
kyrkan, leda sitt upphov. Det bredt
mänskliga, gemytsdjupa och innerliga i den
Lutherska naturen får en skarp belysning
genom kontrasteringen med Loyolas och
Calvins viljefanatiska samt av makt- och
härskarvilja bräddfulla naturer.
* %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
