- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjätte årgången. 1917 /
669

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenska romaner och noveller. Av Olof Rabenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA ROMANER OCH NOVELLER 669

känna deras innersta vasen.» Hur avlägsen,
ja omöjlig frälsningen kan tyckas för de
av egen njutningslystnad och andras
förtryck kvalda människorna, äga de dock i
Kristi ord eviga ledstjärnor i mörkret. Och
hans lära, som skall vara en sköld mot det
onda i världen, sammanfattar den gamle
smeden på bokens sista sida i orden: »Allt
vad i viljen människorna skola göra eder,
det gören I ock dem!»

Till samhällsskildringens species hör
även Fabian Månssons digra arbete
Rättfärdiggörelsen genom tron. Det är en
mycket bred och massiv framställning av
läseriets utveckling i Sverige under senare
delen av 1800-talet. Boken har icke ringa
intresse ur kulturhistorisk synpunkt, i det
att den genomgripande religiösa
folkrörelsen, särskilt Waldenströmianismen, däri
tecknas på grundvalen av en som det vill
tyckas omfattande och pålitlig sakkunskap.
Författaren har på närmaste håll iakttagit
läseriet ute i våra bygder och synbarligen
efter levande modeller tecknat dess ledare och
anhängare, liksom dess motståndare. Han för
oss midt in i de meningsbrytningar, som
med anledning av den nya förkunnelsen
uppstått bland bönder och torpare. De äro
ytterst bevandrade i skriften och föra
under knipsluga utläggningar en het strid om
ordets rätta innebörd. Den dogmatiska
spetsfundighet, varmed de var och en efter
sitt förstånd och sitt intresse lägga Bibelns
lära till rätta, har med allt sitt troskyldiga
allvar en komisk poäng. Vad Moses eller
Paulus menat med den eller den
föreskriften, därom äro dessa bondgubbar
färdiga att med kasuistisk klyftighet lämna
besked. Man delar sig i två partier, »de
dragna» och »de väckta», av vilka de
förra hålla fast vid statskyrkan, de senare
äro separatister. Med författaren få vi bevista
några bönemöten, vilkas tjocka luft,
genom-böljad av sentimental psalmsång och
salvelsefull predikan, sticker en i halsen. Man
förstår det själsskakande intryck, som den
tjusiga kolportören skall göra,- när han för
den lättrörda friförsamlingen släpper lös sin
oljiga svada. Bland åhörarna befinner sig
en folkskolelärarinna, som lever i
landsflykt i bygdén; inför henne, stackaren, som
är olycklig och romantiskt anlagd, står
plötsligt hennes drömars ideal livslevande.
Eljest har Månsson icke mycket i sin bok

Fot. Carl Larsson, Gavle.

FABIAN MÅNSSON.

berört den erotiska väckelse, som brukar
gå hand i hand med den religiösa.

Författaren ger bokens handling en
fond genom att kulturhistoriskt och
psykologiskt analysera läseriet och uppvisa de
allmänna förutsättningarna för dess
uppkomst. Dessa klarläggas på ett ganska
intressant sätt under ett samtal, som två
präster föra om kyrkans upprorsmän. I
tider, då livskampen varit hård, samt i de
bygder, där människorna ännu lida nöd
och brist, har den stränga pietismen varit
den naturliga religionsformen.
Waldenströmianismen med dess lära om
rättfärdiggörelsen genom tron lämpar sig åter
förträffligt för människor, vilkas strävan går
ut på timligt förvärv. Den förlikar sig med
en ganska världslig affärsmoral och
tillförsäkrar förlåtelse för svåra och även
fortsatta synder. Den bön, i vilken den enligt
Fabian Månsson skulle finna sitt viktigaste
uttryck, vore: »Herre giv oss pengar!»
Författarens tydning av denna kristna
riktning förefaller onekligen träffande; man
erinre sig blott de drastiska, från
affärslivet hämtade uttryck, varmed Waldenström
illustrerat människans förhållande till Gud.
Om kyrkans kulturinsats i gångna tider
tänker författaren högt; av den har folkets
andliga och sociala organisation ombesörjts
och upprätthållits. En av de präster, som
för författarens talan, lägger dock
huvudvikten vid kyrkans världsliga uppgifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:55:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1917/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free