Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Leopold och Anjala-förräderiet. Av Anton Blanck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTON BLANCK
At oss på vår tyran med dubbel styrka hämna.
Det annan lydnad ej af Åsarna begär;
Och efter Odens fall, vid Gudarna oss svär,
At oss åt våra berg och skogar öfverlemna
I alt det sjelfbestånd naturen satt oss der.
Vi äro mästare at stifta våra öden:
Och Odens thron ännu bland dessa klippor står!
Varje ord i detta tal gömmer minnen
av den politiska diskussionen under
augusti och september, och grundtendensen
hos de »federerade» är klart och
pregnant uttryckt. Närmast kommer man
att tänka på det nyss citerade manifest
av Katarina, som Jägerhorn förde med
sig tillbaka från Petersburg och varur
Sprengtportens anda talar. Där
försäkras det just till sist att »Ryska
Troup-pers intågande och wistande i landet,
långt ifrån att lända til inbyggarnes
förtryck eller oförrättande, tvärt om bidraga
til at uprätta och stadga ibland dem et
Politiskt och Borgerligt sjelfbestånd,
sådant som alla goda och rättsinnade
Patrioter åstunda eller böra åstunda, för
at hinna til en werkelig och
oföränderlig wälmagt».
Asmun—hertig Karl står hos Leopold
som upprorsmännens chef, han delar
t. o. m. ut orderna för den svekfulla
manöver, varigenom Odén skall förrådas
åt Pompé. Men han är dock icke
alldeles helsvart. I nästa seen se vi
honom i samspråk med Odén, som
utvecklar sin tjusargåva à la Gustaf III och
ännu en gång lovar sin son Yngve åt
Asmuns dotter Thilda. Asmun sviktar.
»Nej, ingen svekfull dröm mitt kjusta
sinne dårar», ropar han och är färdig
till försoning. — Även här märker man
den levande modellen till denna figur.
Hertig Karl fick bittert ångra sina
förhandlingar med ryssarna, och faktiskt
var det ju till sist ett raskt ingripande
av honom mot Anjala-cheferna, som
gjorde slut på den farliga upplösningen
i de finska trupperna. Asmuns osäker-
het och tvekan har sålunda sin
fullkomliga motsvarighet i hertigens svaga och
vacklande, men högst äventyrliga
politik.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
