Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Socialism och nationalism. Några konturer. Av Wilhelm Carlgren - Stockholms musikliv. Vårsäsongen 1919. En översikt. Av William Seymer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISM OCH NATIONALISM
överläggningar. Den vågar sig icke heller
på någon aktuell »programpunkt» men
har en ideel fordran: socialism och
nationalism må söka mer allvarligt än hittills
uppfostra varandra. Icke taktiskt — som
i jordens exklusivaste ståt, det
arbetar-imperialistiska Australien — men i anda
och sanning! De båda strömningarna
äro varandras naturliga, icke
motståndare utan bundsförvanter, och de
gemensamma fienderna heta klasshat åt ena
hållet, revanchepolitik åt det andra. Man
behöver icke — trots det nya orosmolnet
i öster — tro på ett nytt fem-års-oväder
i brådrasket. Men det ligger nära till
hands tänka, att endast en jämnbördig
brytning, om icke ett schematiskt
samgående mellan tidens starkaste makter
skall i längden kunna förebygga nya
katastrofala både teorier och utbrott.
Ja, som fordom i nödlägen så målar
ock i nutiden utopisten sitt samhälle i
molnen: där har sinnet för det historiskt
nedärvda sammansmält med känslan för
den ringastes rätt; där tvingas
reformarbetet på friare sedliga djup; där spårar
man hos klasser och enskilda något
av den invärtes självbesinning, som nu
synes hotad av teknikens utåtvändhet
och de demokratiska slagorden i
förening. Utan denna besinning vänta icke
blott nya, svåra uppgörelser det gamla
Västeuropa på dess egen grund. Också
det yttre trycket från undertryckta raser
växer.
En nationell socialism, en social
nationalism — är det då blott utopi? Finner
någon här endast nya slagord, så avse
de i varje fall intet särskilt parti, ingen
särskild ståt. De sikta helt varsamt
mot den nya International, där enheten
organiskt växer ur mångfalden.
ø:
STOCKHOLMS MUSIKLIV
VÅRSÄSONGEN i 9 1 9
EN ÖVERSIK T
Av WILLIAM SE YMER
’ EN KONSERTERNAS flodbölja,
I som denna vårsäsong vällt över
’ vår goda stad och hotat alldeles
förtaga andan på såväl publik
som kritik, börjar nu vid den vårliga
månaden majs inträde övergå till ebb; av den
väldiga vågen har blivit en dyning, —
snart skall även den jämnas ut och det
musikaliska havet ligga fullkomligt
spegel-blankt. — Låt oss se vad denna flodbölja
på godt och ondt bringat.
Först Operan, där man denna vår
ändtligen fick uppleva premiären på
Peterson-Bergers länge i skymundan hållna opera
»Domedagsprofeterna» (redan ingående
behandlad i Ord och Bild och därför icke
föranledande vidare kommentarer), och där
man enligt kutymen vid denna institution
hugnats med diverse gästspel, denna gång
icke blott av utländska utan även av
inhemska artister.
Förutom några gästspel av M:me
Kous-nezowa i januari, — bl. a. en intelligent
genomförd studie av Tatjana i »Eugen
Onegin» — fick man tillfälle höra den
utomordentligt begåvade tyska
romanssångerskan Emmi Leisner, som uppträdde
som Amneris och Carmen. Trots den väl
skolade och klangfagra altrösten och det
livliga temperamentet lyckades hon icke
övertyga om sin mission på operascenen,
därtill verkade hennes plastik för stel och
maniererad; romansen är hennes rätta
gebit, varom närmare längre fram.
John Forsell hade en serie
uppträdanden i sina glansroller och blev varje gång
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
