Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den nutida irländska diktningens renässans. Av Robert Lynd. Översättning från författarens manuskript av Erik Palmstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Robert Lynd
J. M. Synge. Kolteckning av John B. Yeats.
är målare på samma gång som skald,
och Yeats, sonen av en framstående
målare, studerade konst i sin ungdom. Ett
gemensamt intresse för teosofi och ockulta
ting förde dem också samman.
Av dessa två var Yeats den mest
övertygade nationalisten. Han rörde sig med
förkärlek bland grupper av politiska
upp-rorsmakare av litterär anstrykning. Till
en början såg han sin uppgift vara att bli
den skald, som skulle upprätthålla den
litterära traditionen från
Ung-Irland-rörel-sen. Men hans verkliga fädernesland
förblev likväl alltid skönhetens rike snarare
än något land vars gränser kunna utstakas
på världskartan. Han hade påverkats av
•engelska drömmare och utopister, såsom
William Morris, av symbolister, astrologer,
Rosencreutzare och franska dekadenter
liksom av de irländska bönderna, vilka talade
om älvlika väsen, och av irländska patrioter
som berättade forna hjältedater. Vi kunna
skönja hur alla dessa skiftande inflytelser
arbetas in liksom mönsterritningen till den
underbara vävnaden i hans skaldekonst.
När vi läsa hans dikter föras vi bort från
verklighetens land till magikerns
framtrollade slott. Vi omvändas inte av hans
skrifter till någon särskild tro eller bibringas
en högre grad av profetisk vishet, men
dikterna äga en trollmakt, som låter oss
själva se de syner han framlockat i
rymden. De äro ingalunda några andens
spegelbilder utan tvärtom starkt sinnliga,
liksom den vision av Helena doktor Faust
skådade. Det kan visserligen tyckas som
om vi rörde oss bland andar uti en overklig
värld, när vi läsa Yeats’ dikter, men
andarna ha dock kroppens alla begär.
»Susningen i vassen» (The wind among the
reeds),som jag anser som ett av det engelska
språkets vackraste kärlekspoem, tycks vid ett
första intryck vara skrivet om
andegestalter som skymta i månsken, men om vi
fördjupa oss i dikten fångas vi av dess
glödande passion, den jordiska kärlekens makt.
Yeats hör visserligen hemma i sagolandet,
men sina fem sinnen har han i gott behåll.
Det är blott till ytan hans verk te sig
främmande för verkliga livet, i grunden
644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
