Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Lessing pionjären. Av Klara Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lessing pionj är en
den kastade fantastiska irrande skimmer
och osade rent av ibland ortodoxt. Man
blev inte klok på honom, det enda vissa
man skönjde var ett obegripligt förakt för
de moderna frisinnade teologernas
bemödanden att rationalisera trosmysterierna.
Efter att sålunda ha dokumenterat sig
som durkdriven »Gottesgelehrter» slungade
Lessing äntligen sin bomb. Han gjorde det
med oskyldig uppsyn: valda kapitel ur
Reimarus’ lunta smugglades in anonymt i
den skriftserie Zur Geschichte und
Litteratur i vilken han brukade meddela sina
biblioteksfynd. Och hans kommentarier till
denna välrustade och verkligt farliga attack
mot kristendomen lämnade värdefulla
anvisningar om hur såväl teologin som
religionen skulle kunna reda sig ur klämman.
Men hans tvetydiga hjälpsamhet — mot
teologerna — försmåddes naturligt nog,
och hans innerliga välvilja — för
religionen — uppfattades av ingen.
I själva verket stod den torre och hätske
bibelkritikern Reimarus mycket fjärran
från sin målsman.’ Han tjänstgjorde bara
som tillfälligt medel att åsamka
Lessing det krig han önskade sig. Och detta
utbröt mycket snart. Hela det grova
teologiska artilleriet dundrade oavlåtligt ett
par år framåt mot helgerånaren, men
ingen kula träffade. Mästerskytten i
Wol-fenbüttel, fullkomligt oskadd, siktade
leende på en och annan av fienderna med
sin apolliniska båge, sköt och dödade
ofelbart. Aldrig hade han varit så i sitt esse
som under denna sin yttersta och
sublimaste strid. Han uppförde en än i dag
överväldigande rolig komedi med
överstepräster, fariséer och skriftlärda. Den
slutade lite tvärt; långt innan de andra hade
tröttnat blev de frommas åkallan av »den
världsliga armen» bönhörd: hertigen av
Braunschweig förbjöd sin bibliotekarie att
fortsätta sitt skandalösa skriveri. Den
oövervinnelige vände sig snabbt till sin
»gamla predikstol», teatern, och föreviga-
de sin rabiataste förföljare, Hauptpastor
Goeze i Hamburg, som patriarken av
Jerusalem i Nathan der Weise.
Det var inte för att muntra upp sitt
bokmalsliv i Wolfenbüttel som Lessing
satte rabaldret i gång. Han är nämligen en
av de sällsynta som har tagit
religionsproblemet på intellektuellt allvar. Han står
på höjd med Pascal och Kierkegaard, dessa
den heliga andens riddare av ljus och
blixtrande skepnad. Sören kände också
igen honom som en broder och hyllade
honom på sitt utsökta maner med djupt
förstående kamratskap. Lessing har aldrig
blivit så lessingskt behandlad som av
Johannes Climacus i »Afsluttende
uvidenskabelig Efterskrift».
Kritikern som hade brutit vida
framtidsbanor genom den litterära djungeln
fann sin högsta och intressantaste gärning
i att röja upp den teologiska. Fastän han
redan i tonåren hade avstått från teologin
som yrke förblev den så att säga hans
hobby tills den slutligen avslöjade sig som
livsuppgift. Han stod alldeles fri och
fördomslös inför sitt kritiska arbetes objekt,
utan agg som utan pietet.
Med hjälp av kyrkofäderna, filologisk
träning och historisk intuition
undanryckte han kristendomen den auktoritet vilken
framför allt lutheranerna dyrkade som
dess enda källa: bibeln. Han återförde
evangelierna till deras begynnelseroll av
sena och sekundära bidrag till den
ursprungliga tradition på vilken den gamla
kyrkan byggdes. Liksom kristendomen var
till före Nya Testamentet propagerades
den i århundraden utan hänvisning till
denna speciella litteraturprodukt. Läran
fann Lessing fullständigt innehållen i
kyrkans trosbekännelser från de fyra första
seklerna.
Detta gällde kristendomen som
dogmsystem, d. v. s. den av apostlarna stiftade
religion vars gud är Kristus. Den
avsöndrades av Lessing från Jesu egen reli-
495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
