Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Klassisk konsthistoria i nya nordiska framställningar. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klassisk konsthistoria
Arkaisk kvinnostaty {kore). Omkr. 520 f. Kr.
Färglitografi av Marie Henriques.
Akropolismuseet i Aten.
till Konstantinopel. Det grekiska templet var
där en antikvarisk, död form. Det hörde till
den sinande klassiska ådern i kejsarrikets
väldiga kulturutveckling. Redan Caracallas
termer ha samma enkla, osmyckade, av
interiörens form och behov bestämda
fasadbild-ning som de fornkristna basilikorna. Själva
senatens samlingssal i Rom — som för
övrigt snart blev kristen kyrka —, den
nuvarande protestantiska kyrkan i Trier och andra
senantika centrala monumentalbyggen
bekräfta, att den sena praktarkitekturen i gemen
övertog den romerska nyttoarkitekturens
funktionalistiska enkelhet i fasaden, i bjärt
och verkningsfull motsats mot »inkråmets»
klassicistiska prål. Man jämföre också till
exempel tidiga, klassiska stadsportar i Rom
och riket med Konstantinopels, med Roms
egna stadsportar från slutet av 200-talet och
följande sekel och deras kärva, osmyckade
lägerstil.
Återstår frågan, om och i vad mån de
kristna kyrkornas interiör verkligen var
fattigare än de profana praktbyggena, som ofta
antages. Vi ha väl alla trott så och särskilt
framhållit de kristna basilikornas
trätakstolar i motsats mot termernas och till
exempel Konstantins basilikas mäktiga valv.
Roos-val med sin fina och säkra känsla för det
positiva i utvecklingen — i motsats mot för-
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
