Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Karl Madsen. 22 mars 1855—16 april 1938. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Madsen
smidighet och elegans i konsten. Till och
med den lysande och friska bilden »Hip,
hip, hurra» i Göteborgs museum, där
Krøyer skildrar en sommarfest i det fria
med glans och glädje, smakar tycks det
ej riktigt Karl Madsen. Krøyer är väl
dock en av de allra främsta av Europas
målare under 1890-talet.
Av Björck och den utmärkte norske
målaren Eilif Peterssen, som målat så
ypperliga kor i sommarnattsbelysning på
Skagen, har Krøyer gjort en dubbelbild,
som framställer de båda konstnärerna
målande på ett porträtt av Georg Brandes.
Miljön på Skagen var av hög kvalitet.
Särskilt frisk är Krøyers interiör »Frokosten»,
där den högtbegåvade Otto Benzon är
gäst hos Krøyer och fru Marie i deras hem
på Skagen. De gula blommorna lysa mot
vitblått kakel.
Geografiskt ligger Skagen så att säga
mitt i Norden. Det är ej långt från
Göteborg i Sverige eller från Norges sydkust.
Det är med fullt fog som Karl Madsen
säger:
Skagen er blevet en smuk By. Den
skæmmes ikke som adskillige andre danske
Købstæder af månge uheldige Nybygninger.
Skagen har haft stort gagn av att
ha haft Ulrik Plesner till huvudarkitekt.
Det är han, som uppfört det den 22
september 1928 invigda museet, som väl i
främsta rummet kan man säga haft Karl
Madsen till initiativtagare och främjare.
Ett brant tegeltak avslutar den lagom stora
hemtrevliga tegelbyggnaden. Museet
innehåller många av de i boken nämnda
konstnärernas bilder.
Det ligger en mogenhet, en känsla för
det humana och en ej ringa psykologisk
skärpa i Madsens konstnärsskildringar.
Så säger han här i boken utmärkta ting om
den något orättvist i bakgrunden trängde
Tuxen. Madsen har verkligen en
»begrundet Formening». Läser man noga vad han
skrivit om Krøyer, märker man, som nyss
sades, ibland en viss tvekan, men han
yttrar också:
For dansk Malerkunst har Krøyer haft en
banebrydende Betydning.
Och hans slutord om människan lyda:
Kun den, der har kendt hans ganske usnobbede,
i Bund og Grund elskelige Person, ved rigtigt,
hvad Krøyer var værd.
Det är stor tacksamhet man känner för
Karl Madsen, som så vackert och
grundligt har talat om, hur dessa danska, norska
och svenska konstnärer voro under
åttio-och nittiotalen och under det första
decenniet på detta århundrade. De gjorde Skagen
till en centralpunkt för den tidens nordiska
konst.
* *
Karl Madsen har skrivit, utom de
nämnda, en mängd utmärkta och fullödiga
böcker. År 1891 utkom hans Hollandsk
Malerkunst I, där han tillåtit sig det rätt
riskabla att själv teckna av alla i boken
meddelade målningar. Det lär icke vara
någon fara för, att detta skall bli det
allmänna bruket. Boken handlar om det
holländska måleriet före Rembrandt och är
den förträffligaste inledningen till studiet
av denna konstskola. Den kompletteras
av Nederlandsk Malerkunst (1925),
illustrerad av ett antal ypperligt valda bilder och
fyllig och levande i ali sin korthet.
Lika förstående som han skrivit om
Skov-gaardarnas, särskilt Joakims, grundtvigska
religiösa måleri, lika elegant skildrar han
det delikata i den franska 1700-talskonsten
i Franske Illustratörer fra det 18.
Aarhundrede (1929).
Om Corot, som i sina tavlor har mycket
av dansk innerlighet, förenad med fransk
smak, har Madsen, beundraren av fransk
konst, gett ut en liten bok i sammanhang
med föreningen »Fransk Kunsts»
utställning i Norden av den franske store lyriske
målarens produktion. I sammelverket Kun-
491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
