Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Fredrika Bremer och Polen. Av Stina Ridderstad f. Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S t i n a Ridderstad f. Bildt
Stefan Pole s.
ställa 40 000 man och en örlogshamn till
franska regeringens förfogande för Polens sak,
var det rätt naturligt, att den polska
nationalkommittén såg ett arbetsfält just i Sverige.
Furst Ladislaus Czartoryski sändes för att
hos regeringen tala för Polen; han landsteg i
Ystad den 12 mars. Den fine världsmannen
intog svenskarna och på äkta svenskt vis
ställdes den 27 mars till en bankett för
honom, varvid en general och en
riksarkivarie talade för honom och Polen. En kommitté
bildades, som satte sig i förbindelse med den
polska kvinnokommittén i Krakau, för att
komma de sårade till hjälp; till dessas förmån
ordnades en konsert — dock först den 5 maj —
i Katarina kyrka. Mamsell Fredrika Bremer,
fru Fredrika Limnell och fröken Hilda
Dalman skulle redovisa för inflytande medel.
Här är alltså Fredrika Bremer en intresserad
kraft. Hon säger ock i ett brev till Camille
Mondän den 4 juni, att det just är de sårade,
som hennes och hennes vänners hjälp avser,
och att han varit felaktigt underrättad, om
han trott, att den polska expeditionen i Malmö
levde på de pengar som i Sverige insamlats
för de sårades räkning. I ett tidigare brev till
Caroline Frumerie den 15 maj skriver Fredrika
Bremer: »Med polacker har jag en del
säll-skapat. i. med prins Czartoryski, som är en
angenäm sällskapsmänniska. 2. med en ung
adjutant till överste Lapinsky, som .. . tog
mitt hjärta.»
Hon nämner ej namnet på den unge polack,
som hon med hela det varmhjärtade nit, varav
hon var mäktig, skulle taga sig an i sina sista
år. Om Stefan Poles var hans verkliga namn,
är osäkert. Under detta namn var han
emellertid känd för den »polska expeditionen» som
han följt till Sverige.
Den »polska expeditionen» var ett av
frihetsentusiasmens många vattenskott. Unga
polacker, som studerade i Paris, eldade
ungdom av andra nationer för Polens
frihetskamp, bildade en »corps», som det på den
tiden hette, samlades i England och förhyrde
där ett fartyg, som skulle föra dem till någon
plats på Östersjökusten, varifrån de skulle
förena sina krafter med landsmännens. Vid
ryktet om ryska kryssare i Östersjön gick den
engelske kaptenen in till Köpenhamn, där
han med besättning lämnade fartyget. Den 4
april kommo polackerna med dansk
besättning över till Malmö, där de ansågo sig ha
»en fristad liksom i England och Frankrike».
Då fartyget förde en mängd vapen som last,
belades det med kvarstad, men passagerarna
och besättningen »må fritt över sig själva
förfoga». Den polska »corpsen» tog in i Malmö
och stannade där — 2l/2 månad. Chefen,
Lapinsky, hade redan 1848 fört befäl i Ungern
och sedan varit i turkisk tjänst, men tycktes
nu mindre hågad för strid än för politiskt
prat och lugna dagar. Som adjutant hade han
Stefan Poles, som enligt en karakteristik1 av
Bernhard Cronholm var »en rikt utrustad
yngling; han hade ett gott huvud, livlig
fantasi, sinne för skön konst, och var i hög grad
svärmisk. Han hade mångsidig bildning...
var därjämte virtuos på piano. ... hade ett
intagande väsen, och hans sätt att skicka sig
bar vittne om, att han levat i de finaste
kretsar. Men han var i hög grad karaktärslös,
lättsinnig över all beskrivning och att tala
sanning var för honom en fullständig
omöjlighet.» Han hade tydligen stor förmåga att
vinna människor; Cronholm behandlade
honom under lång tid som vän; eljes vann han
lättast kvinnor och kallade sig själv »1’ami des
femmes». Svårare var det för honom att
behålla vänner. En misshällighet inom kåren
gav Lapinsky anledning att avskeda honom
och anklaga honom för att vara ryska
regeringens spion samt för att ha stulit ett smycke,
1 Bilagd brev till G. F. Ridderstad den 16 mars 1869.
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
