Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Fredrika Bremer och Polen. Av Stina Ridderstad f. Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrika Bremer och Polen
som skänkts till expeditionen. Poles sände då
magister Cronholm en förklaring, som intogs
i Snällposten. När expeditionen den 4 juni
lämnade Malmö för att med ett förhyrt fartyg
enligt utsago återvända till London — i
själva verket fick svenska staten hämta dem
på Gotland och med ett svenskt örlogsskepp
föra dem till England för att bli av med dem —
stannade Poles kvar i Malmö, där han
utarbetade en berättelse om expeditionen och
sitt förhållande till den. Broschyren kom ut
den 25 juli och anmäldes samma dag i
Snällposten1. Poles omtalar däri Fredrika Bremer:
Mitt dyrbaraste minne från Stockholm är minnet
af Fredrika Bremer. Den ädlaste kvinnosjäl, den
renaste godhet ... sinne för allt hvad mänskligheten
har gott, trohet och innerlighet i ord och tankar —
hvad kunde fängsla mig mera... Jag besökte henne
varje afton, för att söka en fridfull och lycklig
sinnesstämning.
En annan dam, som kommit i beröring med
polackerna, var grevinnan Änne Maria
Hamilton, född Russel-Cruize, irländska till börden,
romersk katolik till trosbekännelsen. Det var
hon, som lämnat Poles ett smycke — ett
diamantkors — att försäljas för expeditionens
räkning, vilket Lapinsky mottog och sålde.
Smycket igenköptes dock av
nationalregeringens dåvarande kommissarie Demontowicz för
greve Hamilton och finnes fortfarande i
familjen. Lapinsky hade emellertid sagt att
Poles mottagit två smycken, men lämnat
ifrån sig blott det ena. I sin protest mot
anklagelsen för spioneri ger Poles ingen
förklaring med avseende på beskyllningen för
stöld och förblev därför i mångas ögon
misstänkt. Det är denna misstanke, som
föranleder Fredrika Bremers ingripande. Hon
skriver till Cronholm:2
Jag tackar Er rätt uppriktigt för det besök varmed
Ni velat hedra mig, ehuru min frånvaro lät mig gå
miste derom, samt för det bref, som till någon del
ersätter mig derför, derför att det visar mig ett länge
önskat tillfälle att på något vis gagna den unge, så
oförsvarligt behandlade Stephan Poles. Ert omdöme
om honom är till alla delar sammanfallande med mitt.
Jag har aldrig ett ögonblick trott honom brottsüg utom
till sådana förseelser, hvartill ungdomlig häftighet,
obetänksamhet, kanske något öfvermod kunna drifva
en eldig yngling, men omöjligt till något nedrigt.
–-Jag skall skrifva till furst C. Czartoryski (som
jag flere gånger såg hos mig under hans vistande i
Stockholm), till Herzen i London, om så önskas, till
1 Polska expeditionen och Stefan Poles. Malmö,
Hjalmar Möller, Köpenhamn, Otto Schwartz. Tryckt
på Berlingska tryckeriet, Lund.
2 Hälsingborg 9:e aug. 1863. Ridderstadska
arkivet.
Änne Maria Hamilton,
f. Russel-Cruize.
Tillhör fröken E. Sparre, Stockholm.
polska fruntimmerscommittéen i Stockholm (om den
kan göra något åt saken) med hvilken Committé jag
nu är i correspondens, m. a. o. göra allt som står i min
makt för den älskvärde och beklagansvärde ynglingen.
Från Köpinge (prostgård), där hon besökte
sin vän Per Böklin och hans familj skriver
hon ännu en gång:1
Härhos följer brefvet till furst Czartoryski. Om
furstens goda hjerta och ädelsinne anser jag mig säker
och jag hoppas att han skall kunna göra något för vår
unge vän. Af stor vigt för Poles är emellertid att Er
berättelse om dramat i Malmö snart utkommer.
Tidningarne skola nog sörja för att det blir bekant i
alla länder. I Sverige tror ännu mången, att det »icke
är riktigt med Poles», särdeles med afseende på de
två smyckena.–-
Hon sätter sig i förbindelse med grevinnan
Hamilton och mottar från henne ett brev
(daterat Ovesholm den 10 sept. 1863), vilket
hon översätter från engelska2 och sänder
Cronholm den 17 sept., och som han
publicerade den 19 — dock utan
brevskrivarin-nans namn. Hans kommentar må anföras:
Då detta rvgte först i dessa dagar blifvit bekant för
den dame, som skänkt förenämnda smycke, har hon
1 Köpinge den 25:e aug. 1863. Ridderstadska
arkivet.
2 Översättningen, med Fredrika Bremers
namnteckning, i Ridderstadska arkivet.
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
