Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Göteborgs Stadsteater spelåret 1941—1942. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs Stadsteater spelåret 194 1—1 942
John Ekman. Ludvig Gentzel. Sture Baude. Elsa Baude.
Seen ur »M id s ömmar dr öm i fattighuset».
Studion.
scenen. »Blind-Jonas» — Sven Milliander, som
hade så mycken vacker och själfull poesi att
tolka, fick det just därför svårt att tävla i
trovärdighet med sina olycksbroder. Men han
skulle nu vara undret och förkunna undret.
Det var inte häller lätt för fru Bergfelt att
sitta i hans knä och på blid småländska
bejaka hans ädelhet. Drömmen i andra akten
var ett sceniskt »crux» att klara för själve den
uppfinningsrike Knut Ström, hälst med den
lilla scenens mycket begränsade resurser. Man
bevarar från föreställningen minnet av
upphöjda ord och bilden av dråpliga
rackar-gubbar.
Sammanfattar man intrycken av spelåret
kan man nog säga att den framgång Stads-
teatern haft är välförtjänt och måste vara
väl-unnad. Många av de röda lyktor som lyst
utanför dess fasad ha tänts av
abonnemangspubliken. Man har all anledning att glädja
sig åt detta. De folkliga sammanslutningarnas
och de olika skolornas abonnemang är en av
de bästa vägar på vilka man kan nå det mål
som hägrat för många teaterns och
folkbildningens vänner, en folklig teater. Men är det
en utopi att tänka sig att just de folkliga
organisationerna, som satt
bildningssträvandet på sina fanor, skulle vilja göra sitt till
för att bära upp en repertoar som hade
utrymme för den stora klassiska dikten vid
sidan av dagens aktualiteter?
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
