Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Modersåldern och de nutida kvinnorna. Av Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modersåldern och de nutida kvinnorna
Av Lydia W ahlström
VAR en gång en Uppsalastudent,
som översatte det engelska uttrycket »the
imperial race of man» med »mannens hejdlösa
framfart». Är det så alldeles säkert, att inte
just den senare versionen av saken i våra
tider har blivit den riktiga för inte bara
flertalet kvinnor utan även för många män?
Redan i början av 1930-talet kom en bok
med titeln Perhaps Women ut i Amerika.
Författaren, Sherwood Anderson — mest
känd genom sina romaner — hade under en
resa genom hela unionen studerat
storindustriens inverkan på sina idkare, och han hade
härvid upptäckt det irrationella som
kvinnornas största tillgång. Han menar, att »kanske
kvinnorna» just genom sin omedelbarhet och
sin relativa oberördhet av mekaniseringen
skulle kunna tillföra ett sjukt samhällsliv
den blodtransfusion, det nu så väl behöver.
Vad skulle han inte ha sagt, om han levat nu!
Sherwood Anderson skrev utan alla
vetenskapliga förutsättningar, men 1929 utkom
Carl Gustav Jungs broschyr Die Frau in
Europa, som pekade åt samma håll. Den
kände schweiziske nervläkaren har inom sitt
vidsträckta internationella klientel haft
tillfälle att studera de psykiska olikheterna
mellan män och kvinnor. Redan Bismarck
brukade finna kvinnor betydligt själfullare än
män, och Jung menar ungefär detsamma, när
han säger, att den kamp mellan motsatser,
som inom den manliga världen tar sig uttryck
på slagfälten och i bankkonton, hos kvinnorna
flyttats in på det själsliga området.
Jung menar, att mannen är »erotiskt blind»,
emedan han begår det oförlåtliga misstaget
att förväxla Eros med sexualitet. Han tror
sig äga en kvinna, när han äger henne
sexuellt, men faktiskt har han henne aldrig så litet
som just då, eftersom hon med Eros menar
den själsliga förbindelsen, som för honom hör
till skuggornas värld, där han känner sig
invecklad i det kvinnligt omedvetna, som måste
förefalla honom dimmigt, vagt och sjukligt.
Medan hon å andra sidan finner hans Logos
vara en enda långtrådig spetsfundighet.
Men då nu den själsliga förbindelsen ändå
till sist måste bli en absolut nödvändighet i
en nydanad värld, så blir både man och
kvinna tvungna att gå varandra till mötes på
halva vägen. Kvinnan har redan börjat
komma in i mannens själsliga värld, och så måste
mannen också lära sig att se psykologiskt på
det erotiska för att icke »hopplöst och
barnsligt beundrande, nödgas springa efter den
framför honom gående kvinnan, med risk
att hon stoppar honom i fickan». Och under
allt detta har mannen börjat ana sig till
meningen i det andliga, liksom kvinnan vet,
att endast kärleken ger hennes liv en fullare
gestaltning.
Ur allt detta drar nu Jung en
betydelsefull slutsats:
Det är denna själsliga samhörighet, som
nutidskvinnan behöver för att kunna hela världskrigets sàr,
och detta driver henne till allt starkare medvetenhet.
Hon står inför en väldig kulturuppgift, som kanske
betyder början till en ny tidsålder.
Både Sherwood Anderson och Jung skrevo
vid mitten av mellankrigsperioden, men om
någon skulle ha skäl att längta efter en ny
tidsålder, vore det väl vi, som upplevat båda
krigen. Det vore inte ens så underligt om
hägringarna hos Ovidius av en försvunnen
guldålder började skymta även hos oss. Eller
är det bara en tillfällighet, att de dunkla
sägnerna om en längst förfluten modersålder
av ständig fred just på senare tider fått
aktualitet även genom vetenskapen?
Schweizaren Bachofen (1861) och
engelsmannen Briffault (1929) stå här som
förkämpar för den omvälvande uppfattningen,
att kvinnorna en gång i förhistorisk tid -— som
dock alltjämt här och där lämnat spår efter
sig i folksed och sägen — varit de
dominerande inom religion, familj och samhälle. Briffault
som ännu står i diskussionens mittpunkt,
anser klanen, icke familjen, ha varit den
ursprungliga sociologiska enheten och
modersförhållandet till barnet ursprunget till all
social gemenskap. Detta har från början
berott på, att det fysiska faderskapet på
primitiva stadier ännu icke varit känt. Denna
uppfattning har bekräftats genom andra
anglosaxiska forskare, bland dem Malinovski, som
genom studier på Söderhavsöarna uppdagat,
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
