Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afskroda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afskroda
— 14 —
Afslagta
abschreiten.] thenne tijdz biskopars stånd
och handel aff the förste gamble frome
biskopars effterdöme och godha lefverne til itt
grundlöst, falskt och förargelighit stånd . . .
aldeles är affskrijdhit och förvandlat vordet.
R. Foss 239. äre the nästan ifrå the gamle
adelige bedriffter uppå en annar oährligh
eghennyttigh handel affskredne och affvekne.
Ders. 544. man någorlunda ifrån denne
strängheten afskridit. Underv. för en princ. 73.
Afskroda, tr. (= S k r o d a.) Vid myntning
afskära från en penning hvad som
öfverskrider hans bestämda vigt. [T. abschroten].
thet som affskrodes effter mark stycker,
thet gör man sedhen anthen halff mark
stycker vtaff, eller twå öre stycker.
Stjern-man Com. 1:145 (1556).
Afskräck, m. = Afskräckelse. Sådant
förorsakar hos en yngling mer vämjelse och
afskreck, än lust och uplysning. Rydelius
Förn. öfn. 2.
Afskräcka, tr. Genom skräck afhända.
Den störste hopen kom ... til at afskräcka
de Svenske Hapsal. Girs Joh. 3 kr. 39.
Afskräckelig, adj. Afskräckande, androm
til ett affskräckeligit exempel. P. J. Gothus
Hust. 273.
Afskräckelse, f. Skygghet, afsmak,
afsky, wij fattige syndare ärom, och
haff-uom therföre försyn och affskräckelse til
at bidia något aff Gudi. P. J. Gothus
Helg. C 8 b. skole föräldrarne . . . försöria
theras barn medh ährligit gifftermål, och
icke tvinga theras barn til några person,
vid hvilka the haffua ena affskräckelse.
Rel. art. 290.
Afskräda, f. Afskräde. [Fsv. afskræda.]
brödsmolor och affskrädor, som plägar kastas
för hwndarna. P. Erici 2:144 b.
Afskränka, tr. Eg. afskranka; afspärra,
afstänga. [T. abschränken.] Imellan thessa
floder är et vidt land med stora skogar
betäckt, här och där med träsk afskränckt.
Peringskiöld Jord. 17.
Afskräppa, tr. Skräppa, skryta af.
komme nw hans gudh, ther han nw så
mykit affskräpt haffwer, och hielpe honom.
O. Petri 1 Post. 142 b.
Afskummad, p. adj. som är ett af skum,
förkastlig, usel. en ähre och ordlös
aff-Skumett böswichtt — en afskumatt
ertzför-rädere — then ährelöseste, afskumeste
skielm som i heele verlden finnes kan.
RR 5/t 1604. affskumade Atheister.
Laure-lius Rel. speg. 301. de afskummade Jesuiter.
J. Werwing 2:171 (1607). I afskumade
horor. Petrejus Beskr. 2:180. en hoop
affskumade landzförrädare. 2:214.
affskumade och otuchtigha vijsor. 5:12.
Afsky, n. et oöfvervinnerligt afsky. Tessin
Bref 1:24.
Afskygga, tr. Bortskymma. När vi
kommo bårt om Odens kulle, syntes solen
långt uppå himmelen, sedan Mössebärg i
väster ej mera afskygde henne. Linné
V est g. resa 91.
Atskyggelig, adj. Afskyvärd, faslig,
gruflig. (Jfr Af sky lig.) hade en af förfädrens
sammetzpeltzar uppå, med afskyggelige store
knappar. Weise 58.
Afskyld, f. Afgäld, afkastning, ränta.
vj haffue vntt oc vplatit ... tesse effter:ne
godz oc gårda med alla theris affskyller oc
tilägor. Gust. 1 reg. 6:304.
Afskylda, tr. Afkasta, gifva i ränta.
for:ne skatte jord... årlige affskyller, i alle
rettigheter, sex öre. Fin. handl. 5:328 (1536).
yttermere räntte, än for:ne skattegårdh årligen
affskylle plägadhe. RR 1548.
Afsky lig, adj. Afskyvärd. [T. [-abscheu-lich.]-] {+abscheu-
lich.]+} Jagh vii förtiga huru afskyliget thet
ähr med them omgås. Gust. Adolf Skr. 41.
Afskynda, tr. Skyndsamt affärda. the
affskyndade then skalcken ... åth Rostock.
Girs Gust. 1 kr. 98.
Afskära, tr. Beröfva, affstiäla och
aff-skära androm ähran. Schroderus Albert.
2:104.
Afskärelse, f. wachter idher för the
onda arbetare, wachter idher för affskärelsen.
Philipp. 3:2. (Glossa: Han kallar the falska
Predicare affskärelse, therföre at the lärde
omskärelsen wara aff nödhen til saligheten,
med huilko menniskionars hierta affskäras
frå troonne.)
Afskölje, n. Förekommer hos Thorild
liktydigt med diskvatten, sköljvatten. Vinet,
kaffeet, teet etc. äro, mot äkta godheten i
sitt slag, ett blott afskölje. 4:185. Det
ny-modiga ideliga drickandet under måltiden
och efteråt ... utspäder magsaften och gör
allt till ett liflöst afskölje. 4:196.
Afskörd, f. Afskuret stycke. [Isl. [-afskuren]-] {+af-
skuren]+} Affskörd, Affskööl, segmen,
seg-mentum, præsegmen, præsegmentum,
reseca-mentum. Helsingius. Afskölor, segmenta.
Columbus Ordesk. 11. Afbrytelse eller
afskörd i ett tal. Lind Ord.
Afslag, n. 1. Afdrag, minskning,
nedsättning. Tollen ær bortho, kåperbergit och
sölfrbergit inthet wijd magt, hwilkit inthet
lithet åffslag ær j Cronones rentho. Gust.
1 reg- 4:218. oss oc rikith til ... stor
omsorgs oc thunges åffslagh. 4:114. at på thenna
gruffueliga lastenne ... måtte bliffua jw
någhot affslagh och förminskan. L. Petri
Mandr. A 2 b. — 2. Fall, fallande värde.
sölfvermyntets stegrande och kopparmyntets
afslag. Stjernman Riksd., bih. 423 (1668).
Varurna komma mycket på afslag och kunna
icke blifva föryttrade. Schroderus Uss.
E 3 a. genom varurnas afslag lida stor
skada. Ders. F 8 a.
Afslagta, tr. Slagta. [T. abschlachten.]
hon (den kristna kyrkan) är dagheliga
kring-hvärffd aff så många grymma dieffuuls dra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
