Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afslapp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af slapp
— 15 —
Afsom n a
wanter, kättare och tyranner... hvadh
kättare medh sin heluetes lögn icke förföra,
thet affslachta tyranner medh sitt blodigha
sverd. P. L. Gothus 1 Uti. H 3 a. man
rettar och affslachtar fattiga syndare. P. J.
Gothus Fastapred. 478.
Afslapp, n. Återstod. [I landsmål: åslapp;
slippa åf, återstå, bli öfver.] Wåre thet än
så ath talet på Israels barn wore som
sandkorn j haffuet, skall doch affslappet warda
salught. NT 1526 Rom. 9:27. (Bib. 1541:
the igenleeffde.) Affslappet aff juderna warder
saligt. L. Petri Jes. proph. 65 (glossa). Slump,
åslapp, öfverlefva. Lind Ord. 2:801.
Af sluten, p. adj. Sluttande, stupande,
brant, äro ther så höghe och affslutne (T.
ab-geschnittene) bergzklippor ... thet man
näp-ligh ulhan hufvudhyra ther uthföre see kan.
Schroderus Liv. 848.
Af slå, tr. och intr. 1. Nedslå, nedgöra.
han hade affslaghit fienden til nije tusende
man: the andre vordo uppå flychten slagne.
Schroderus Liv. 531. — 2. Slå på flykten,
drifva tillbaka, han . . . hadhe affslaghet
KedorLaomor och the Konungar medh
honom. 1 Mos. 14:17. När nw Egil hade i otta
strijdher aff slaghen warit, fick han
öffuer-handena i then niyonde. O. Petri Kr. 28.
mykit folck församladhe sigh... til at affslå
then mannen. Forsius Esdr. 168. — 3.
Förvägra. effter menniskio hielp är oss all
aff-slaghen, så kommer oss wisseligha Gudh til
hielp. Försp. till Vish. (Bib. 1541.) — 4.
Upphöra med. Råde wii eder alle atj sadandt
foretaget obestånd affslån. Gust. 1 reg. 6: 355.
skulle bekomma gunst och nåde hwar han
wille thenne vpresning affslå. Svart Kr. 20.
— 5. Afdraga, minska, nedsätta, aff idhart
arbete skal intit affslåsz. 2 Mos. 5:11. alle
embetzmän (handtverkare)... skole her effter
förkortte och affslå theris gerningzlön och
annen betalning vdi alle partzeler the
förarbete. Stjernman Com. 1:230 (1573). —
6. Nedsätta (i värde), effter som thet theras
fordel kan båta, så upsättia the och affslå
myntet. R. Foss 469. — 7. Falla i värde,
pris. persedlarne icke äro årligen uti lika
pris och värde, utan undertiden afslå,
undertiden upstiga igen. Tegel Er. 14 hist. 64.
wij icke see kunne thett kopparen här effter
mera stortt afslå kan. A. Oxenstjerna
(HSH 32:130). Kopparen ähr under 50 rdr
afslagen. Ders. — 8. Slå fel. Drotningennes
hopp affslår 7?. Foss 208.
Af slägt ig, adj. Af slående, nekande. [T.
abschläglich.] afslägeligt svar. A.
Oxenstjerna (HSH 26:121).
Afslätta, tr. Bilägga, bemedla, debatera,
afsletta, afgiöra. Svedberg Schibb. 262. —
Jfr SI ätt a.
Afsmälta, intr. Smälta ihop, förminskas.
Den Svenske armeen ... hade af sjelfrådighet
och mongvälde, som värre än päst förderfvar
regementer, begynt afsmälta. Celsius Er. 14
hist. 219.
Afsmörja, tr. Smörja, piska upp, prygla.
[T. abschmieren.] Ehvarest han ibland
krijgz-män råkade på lekare, spefoglar, svälgare och
buukbröder, så lät han affsmöria them.
Schroderus J. M. kr. 145. hon tappert affsmorde
thenne fremmande och förmeente gästen
medh knytlar. Albert. 2:319.
Af snappa, tr. Bortsnappa, frånsnappa.
I hoff kan man tappert affsnappa Sin
stallbroders hatt och kappa. R. Foss 13. hans
endesta hopp, skatten, var honom affsnappat.
Ders. 202. afsnappa honom penningar.
Österling 2:125.
Af snida, tr. Afskära, bortskära. När ond
begärelse instigha j menniskionnes hierta,
skulle hon strax mota, affsnijda them, och
nedherleggia L. Petri 1 Post. S 7 b. En
gammol inbiten krankheet affsnijdes aff
lä-kiaren. Sir. bok 10 (saknas i Bib. 1541).
Afsnika, tr. Med snikenhet afhända,
snåla sig till något från någon, intet är
wrongwijsare än en girugher, then ock lijffuet
affsnijker folcke. L. Petri Sir. bok 10
(saknas i Bib. 1541).
Afsnikning, f. förmana brödhrena, ath
the ... tillreedde then vnsetning som
tillför-enna vthloffuat war, ath hon ligger redho,
såsom en godwiliogh vndsetning, och icke
som någhon affsnikning. NT 1526 2 Cor.
9:5. (Bib. 1541: karigheet; öfvers. 1882:
njugghet.)
Afsnyta, tr. Taga af, snyta (såsom det
säges om att putsa ett ljus). I Stocholm
monde the hans hoffuud affsnyte. En liten
Crön. F 3 b.
Afsod, n. Afkok, dekokt. Safftet aff denna
ört, eller des affsodh. Palmberg 141.
Afsofva, intr. och tr. 1. Afsomna, dö.
äro och monge kranke och osunde ibland
idher, och monge affsoffua. NT 1526 1 Cor.
11:30. (Bib. 1541: soffua; öfvers. 1882: äro
afsomnade.) Wij skole icke alle affsoffua,
men alle moste wij förwandladhe warda.
1 Cor. 15:51 (Bib. 1541). — 2. Bortsofva,
försofva, försumma. Sådant rop (om hjelp)
... wil Christus gerna, och wil thet icke
affsoffua, eller wara lomhörd, vthan j rättan tijdh
waka vp. P. Erici 1:155 a. Så skole wij then
gyllene tidhen icke affsoffua. 4:3 a. Wij.finge
j tesse dagher the breff... som kong
Christiern och hans partij ther (i Dalsland)
inskickat hade, Och twifflar oss intit at the icke
soffua thet åff, vtan ju senda jemliga breff offuer
breff ther in. Gust. 1 reg. 8: 29. ther oss och
rijkit .. . någen anfechtning medh krijg eller
örlig opå komme kunde (såsom ock månge
dieffvelens ledemot ännu finnes, som icke
soffvedt utaff. Stjernman Com. 1:157 (1558).
Afsomna, intr. Insomna The äro icke
dödhe, vthan the äro affsompnade. L. Petri
2 Post. 314 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
