Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bestickande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bestickande
— 85 —
Bestå
hollas skall, ... tå fijker och renner man, tå
bestickar och syyr man både dagh och natt.
Schroderus Men. speg. M3b. Theras
skiortor äre bestickade och sömade med
silke allehanda slagz färga, och somlige medh
gull och pärlor på thet ståteligaste bestickade.
Petrejus Beskr. 5:2. Ach huru dägligt,
ach hur rikt var hon tå smykkad, Hur var
all hennes drägt bebrämad och bestikkad!
Spegel Guds verk 117. kosteliga smycken,
som Jesu rettferdighets kiortel är bestickad
och utzirad med. Svedberg Dödst. 152.
Bestickande, pr. part. B1 ifva b., fastna,
sitta fast. [T. bestecken bleiben.]
Fredz-tractaten sijr jag heelt blifva bestickande
och gåå kräffuetegongen. A. Oxenstjerna
Bref 1. 4:9.
Bestiga, tr. Stiga in i, intaga, muranar
föllo om kull, och folcket besteegh stadhen.
Jos. 6: 20. Moab moste förstöörd warda, och
hans städher bestegne. Jer. 48:15.
Bestilla, tr. Stilla. [T. bestillen.] Men
som ey ändras kan det himblen täckz
besluta, Och ingen mänskia må emot dess
domar pruta, ... Så måst hon jämbväl sigh
uthi sin sorg bestilla. Wexionius Vitt. 416.
Bestjernad, p. adj. beskoda de
bestier-nade himlar. Columbus Poet. skr. O 4 a.
0 huru härliga lys det blå bestiernade fäste.
Frese 94. bestiernade fäste. U. Hjärne
Vitt. 50.
Bestoppa, tr. Tillstoppa, igenstoppa.
[T. bestopfen.] de Danska ... belägga K.
May:ts skepp i Landscrona, sökandes alla
medel den hamnen at obstruera och bestoppa.
Ehrensten (Lönbom Sv. arch. 3:15).
Bestricka, tr. Belägga med bojor (streck),
fjettra; fånga, snärja. [Mnt. T. bestricken.]
the mötte warda så bestrickade .och föruarede
ath the epter thenna dagh icke skola liggia
oss och wårt rijke til filtes. Gust. 1 reg.
8:119. Och the fångar, som her Steen fätt
hade, woro i mong åår med theres fängelse
bestrickadhe. O. Petri Kr. 273. vele Vij
honom icke strax fängsla, bestricka, inmana.
Stjernman Riksd. 1: 657 (1611). Spinnelen
1 sijn garn bestrickar spinkote myggar.
Stjernhjelm Here. 255.
Bestrickelse, f. Förveckling, trångmål.
hielpe idert fädernes riike vtaff thenn
be-strickelsze nöd och widermöde szom thet nu
vtj kommit är. Gust. 1 reg. 10:185.
Bestrickning, f. 1. Beläggande med
bojor; fångenskap, fängsligt förvar, the
ifrån våldförsel, bestrichning, fängzle och
inmaningar utan föregående dom befrias
måge. Stjernman Riksd. 2:1549 (1668).
Så haffue vij... honom (v. Pyhy) uthi een
nådigh bestrickningh holla lätet. Riksd. bih.
72 (1546). sättie (them) uthi fängelser och
hårde bestrickninger. Ders. 94 (1547). kom
Her Sten Ericsson af sin bestrickning lös i
Danmarck. Tegel Er. 14 hist. 148. Szå
haffue wij tagidt både Bysseskytterne wdj
enn besträckning. Fin. handl. 4: 250 (1556).
— 2. Band, förbindelse, förpligtelse, att
samma bestellungh (skriftliga anställning)
nu eller j framtiidenn icke måtte komme
oss tiil någen bestrickningh anten med
the-ris szold eller j andre måtter. Gust. 1 reg.
10:277.
Bestrida, tr. Strida emot, anfalla,
angripa. [Mnt. bestriden; T. bestreiten.] När
tu dragher för en stadh, til at bestrijdha
honom. 5 Mos. 20:10. Josua drogh jfrå
Lachis ... in til Eglon, och beladhe och
be-strijdde thet. Jos. 10:3t. portanar haffuer
han bestrijdt. Dom. 5:8. j thesse fiender
trenne reesor hafve bestrijdhit och
öfvervunno. Schroderus Liv. 162. thenne
dödelige siwkdomen bestrider thet ädeligeste,
och wil intaga menniskionnes hierta.
Lem-nius. A 2 b. Om mig verlden vil bestrijda,
Haar iag hoos min Gud min frijd. Columbus
Poet. skr. D2b.
B estrim ma, tr. Kasta strimmor på,
bestråla. morgonrodans lius bestrimar trädens
toppar. Spegel Guds verk 185. Cynthia all
himlens hvalff bestrimmar. Verld. fåf. speg.
39.
Bestråla, tr. Göra strålande. Gud ...
himmelen med stiernor så bestrålat. Spegel
Guds verk 186.
Bestyra, tr. 1. Ombestyra, beställa,
anskaffa. wi le wij och ath tw latther bestyre
tiigh her j stocholm rösszetwgh. Gust. 1
reg. 2:25, wiliom wij och ath tw bestyrer
oss nogoth ringha klædhe tiil the
footh-gongare. 2:44. ath han bestyrer ith
nat-thelege. 3:10. Konungen, then idher spijs
och dryck bestyyrdt haffuer. Dan. 1:10.
bestyrde han honom bröd til fyllest. L.
Petri Sir. bok 45: 25. — 2. Förhålla,
innehålla, undanhålla. [Mnt. besturen.]
gær-dhen ær alle stædz bestyrdt j Werendt.
Gust. 1 reg. 3: lo. — 3. Bestyrd p å,
pickhågad på. [T. bestürzt.] Hafver du
intet afsagt dig, at du aldrig mer vil täncka
deruppå? — Långt derifrån. Jag är nu fast
mera bestyrd deruppå än någonsin förr.
Lagerström Gir. 94. Jfr Be störtad.
Bestyrka, tr. Styrka, stärka, bestyrck
wort sinne, hop oc mod. Psalmb. 1536 96.
Bestå, -stånda, intr. och tr. 1. Stå, stå
stilla. Doch moste vij altijdh laga så, At
vij ey myckit lyckan driste uppå, Ty hon
består uppå itt hiul. S. Brasck T. krig.
E 3 a. stiernan ... gick för them, så lenge
(till dess) hon kom och bleff beståndandes
offuer ther barnet war. Matth. 2: 9. — 2.
Hålla stånd; vara ståndaktig, hade
för-samblat så mykit folk, som the betröste sigh
skola kunna bestå med. O. Petri Kr. 271.
wädhuren stötte medh hornen ... och intet
diwr kunde bestå för honom. Dan. 8:4.
Then ogudhachtighe beståår icke vthi sinne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
