Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beståndighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beständighet
— 87 —
Beständighet
Esther 1:7. theras mening haffuer ingen
fast och beståndigh grund medh sigh. L.
Petri Dial. om nattv. G 4 b. — 2.
Ståndaktig. jbland så mong gruffueligh förarghelse
. .. bleff han doch lijkwel fast och
beståndigh. Försp. till Dan. j troonne
bestån-dighe bliffua. Försp. till N. Test. The
blefve uthi theras upsåth beständige. Girs
Er. 14 kr. 4. — 3. Bistående, bestondugh
och hielpactug medh raadt och daadth. Gust. 1
reg. 3:105. beståndigh och behielpugh. 4: 73.
wil Gudh ... altijd wara sinne saak och sinne
försambling beståndigh. L. Petri 3 Post.
35b. Jfr B i stånd ig.
Beständighet, f. 1. = Bestånd 3.
menige rikisins velferd oc beständighet.
Gust. 1 reg. 3: 28. lärdom och skickeligheet,
som aff bokligha konster hämptas, sampt
thess beståndigheet, med andre
förvanske-lighe håfvor och ähra, med thes
obeståndig-heet, jämnföres. Chronander Surge, titeln.
— 2. Ståndaktighet. Så prisar nu
Euange-listen Johannis beståndigheet, at han bleff
fast och troligha ther widh, som han om
Christum betyghat hadhe. L. Petri 1 Post.
D 3 a. them fattas beståndigheet j frestelsen.
Ders. S 7 a. beständighet j förfölielsen. P.
Erici 1:89 a.
Bestädiga, tr. Stärka, styrka. [T. [-be-stätigen.]-] {+be-
stätigen.]+} Dän ringa benägenhet vår natur
haver til de himmelske saker, gör oss dän
åhogan (att bedja Gud) väl besvärlig; doch
finnes likväl medel at honom bestädiga.
Hermelin B 3 a.
Bestädja, tr. Gifva (varaktig) stad,
bostad. [Mnt. besteden.] Vij ... vele dygd
och kärleek nu bestädie På jordsens kretz
igen. Stjernhjelm Parn. tr. 3:2.
Bestädjelse, f. Stadfästelse. The måge
ock vocera präster och kyrckiotienare, dock
medh ... Vår biskops confirmation och
bestädjelse. Stjernman Com. 3:147 (1663).
Beställ, n. Bestyr, ded var alt dit
(Ceres’) bestell At lära oss igen till bruka
åkern vehl. Rosenfeldt Vitt. 237.
Nyckel-pijgan . . . Lop sig både heet och trötter,
Deyan had’ och sitt beställ. Ders. 241. Ett
urvärk snart af gången stannar, När thed eij
haar sin tyngd ock vickt: Alt vårt beställ
thäd samma sannar, När thed eij är af
kärlek qvickt. Columbus Poet. skr. El a.
Lust och håg til syslor och beställ. S. E.
Brenner 1:261.
Beställa, tr. X. Ställa, utställa. Bestell
itt bakhåll affsidhes widh stadhen. Jos. 8:2.
Gack bortt och bestel en wechtare, then
som tilseer. Es. 21:6. iagh wil bestella
wechtare vppå tina mwrar. 62:6. försååt,
som Judanar hadhe bestelt för honom. Ap.
gern. 23: 30. — 2. Ställa (krigsfolk) omkring,
belägra, kringränna. [Mnt. bestellen.] thå
läät konung Håkon åter bestella Kongelle.
O. Petri Kr. 115. Herren Christus är be-
stelter både baak och före, och är förder
rätt i snarona. P. Erici 2:327 b. Jfr
Bestal la. — 3. Anställa. Dauid ... bestelte
steenhuggare til at hugga steen til Gudz
Hwss bygning. 1 Krön. 23 (22:2). han
bestelte Domare j landena. 2 Krön. 19: 5. —
4. Refl. Ställa sig, bete sig, visa sig. Vthi
all ting bestell tigh som een efftersyn till
godha gerningar. NT 1526 Tit. 2:7.
Beställning, f. [Mnt. bestellinge.] 1.
Anställning, tjenst, sold. The knechter... wille
ingelunde sweria sin eedh eller anamma
någen bestälning. Svart Kr. 55. Ryttare ...
hwilke alle Her Götstaff anamade i sin
bestälning. Ders. — 2. Förordnande, fullmagt,
instruktion (att värfva krigsfolk). Wij skiicke
tiig här medh wår bestälningh, som thw må
brwke till att antage ... folck medt, som haffue
lust att ware wdi wår eedh och tiänest, Szee
och gärne att thw tager an aff alle nationer
thett meste folck thw kan bekomme, effther
samme beställningz lydelsse. Fin. handl. 8:
243 (1555). wij medt thette wårtt
beställningz-breff vnne och efftherlate att the (krigsfolket)
måge och schole bekomme månadz peninger.
8:276. (Om Beställningsbref jfr
Hallenberg Hist. 1:379.) latendis them (krigsfolket)
hwar bekomme (andel i bytet) effther kong:e
M:ttz instructionn och bestellungz ihnnehåld.
Hist. handl. 13. 1:215 (1565). effter Kong:e
M:ttz krijgzartichlars beställningh. Ders. 244
(1566). — 3. Befattning, saker, som äro
frånvarande och utom ens beställning (med
hvilka man ej har att befatta sig).
Ryde-lius Förn. öfn. 223. — 4. Tillställning,
anstiftan. Thetta alt tijn bestälningh är.
Ron-deletius 36.
Bestämpla, tr. och intr. Stämpla, the
som worth fordarff bestempla wele. Gust. 1
reg. 3:71. bestemplar ther oproor och opstöth
emoth hans nåde. 5: 5. någhre Judar ... så
bestempladhe medh folcket, at the stenadhe
Paulum. Ap. gern. 14:19.
Bestämpling, f. Stämpling, iach spör
och förnemer alle stadz eder hemeliighe
be-stemplingh med breff, ord och gerninger...
emoth riikit. HSH 24:69 (1516).
Beständeligen, adv. 1. På ett sätt som
eger bestånd. [Mnt. bestentlich.] gripe alle
saker med fordeli och bestendeligen an. RR
22/s 1542. — 2. Grundligen. Vilje vi
vederbörligen, bestendeligen och lyckeligen lära
och öfva vårt mål och bringat i gott lag,
moste vi ... gå til the skriffter och böker,
som äro then fasta grund och styrckia til
vårt richtiga talande och skrifvande.
Svedberg Schibb. e 3 a.
Beständig, adj. Som eger bestånd,
varaktig. Halmtaken, som bönderna slagit i
Skåne, voro öfveralt bättre och beständigare,
än hos oss up i landet. Linné Sk. resa 367.
Beständighet, f. Stadga, fasthet, vårt
språk komme ther med til sin förra verdig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
