Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Besvärelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Besvärelse
— 89 —
Besyta
swärat genom then förargelse, som ther aff
sigh förorsakar. L. Petri Mandr. D3a.
Besvärelse, -ing, f. Besvär, tunga,
olägenhet, betryck, the skola thet som the så
köpa icke vthmonga the fattighe j hender...
them til tunga och beswärilse. Gust. 1 reg.
8:33. wij arma menniskior allahanda
beswä-ringar och plåghor äre vndergiffne. L. Petri
1 Post. C 8 b. the stycker ... som medh sigh
haffua några beswäringar eller farligheter.
Chr. pina b 8 b. dyr tijd och andre
besuä-ringer. Stjernman Com. 1:78 (1546). lägge
böter opå the besväringer, som j köpenskapen
... varit haffue. 1:194 (1566). then svåre dyre
tijdh ... som nu i någre åår på allehonde godz
... varitt haffver, våre fattige trogne
undersåter till alsom störste besvering och skade.
1:227 (1573). om någor haffuer några
hemliga besväring i samvetet. P. J. Gothus
Rel. art 306.
Besvärja, tr. Svärja, the besuäria oss
een eedh atthe vela vara oss rethrådige.
Gust. 1 reg. 10:8. — Refl. Med ed förbinda
sig; sammansvärja sig. kwnger och förster
haffwe beswaaret sig i broderscap. HSH 20:
213 (1507). loffuade the (dalkarlarne) alle
samfelth hans nåde hulskap, troskap och
manskap med theris swåren eedh ... och
be-swåre siig j förbwndt med stocholms stad
och then meneman kringh om hela rikit.
Gust. 1 reg. 4:178. Berendt wann melen
siigh ... besworith wthij ith förbundt med
Söffuerin norby. 2:181. Så hadhe och alle
som breffuet vthgiffuit hadhe, besworit sigh
så tilhopa at the skulle alle förswara, lidha
och vmgella huadh effter komma kunde. O.
Petri Kr. 328. Beswore sigh tilhopa att ingen
skulle vndfalla then annen. Svart Kr. 139.
— Part. pret. Edsvuren, med ed förbunden.
en besuoren man, then aff honom land och
län hade. O. Petri Kr. 229. en Swensk
Hoffman, then them synnerlige besworen war.
Svart Kr. 66. the woro monge j Juda som
honom besworne woro. Neh. 6:18.
Besvärliga, -en, adv. 1. Med svårighet.
inmängt medh sådana figurer och lijknelser,
att man kar. besvärliga finna uthtydningena.
P. J. Gothus Rel. art. 40. Presterna som
synda, kunna besvärligen bättra sigh.
Lau-relius Opusc. 4:135. — 2. Svårligen,
näppeligen. vi tro besvärligen, at Christus skulle
tillika verka med the otrogna och låta
missbruka sitt namn. Svedberg Sabb. ro 2: lon.
Besvärsam, adj. Besvärlig. Den som
vii rätt förstå huru en växt bör planteras,
måste nödsakeligen veta hvad climat henne
framalstrar; hade vi det noga bekant på alla
våra köksväxter och sädesarter, vore deras
ans mindre besvärsam. Linné Sk. resa 126.
Besybbla, tr. Smutsa ned. (Se Rietz
subba.) Pungmakaren lät göra henne en
pung ... och besybblade honom, lijka som
han hadhe varit gammal. Fortun. 218.
Besyna, tr. Syna, hålla syn på. the
wele ändeligen twinge tich till att besijne
ägerne them emellan. Dipl. Dal.2: 276 (1544).
Besynnerlig, adj. [T. besonderlich.] 1.
Särskild. Församle sigh watnet, som är vnder
himmelen, vthi besynderlighit rwm. / Mos.
1: 9. han welsignadhe them, huar medh sijn
besynnerligha welsignelse. 49: 28. hadhe
giordt sigh offuan j sitt hws en besynnerligh
kamar. Judith 8: 5. Och wil iagh ... göra
itt besynderlighit (ett undantag) medh then
landzendan Gösen, ther mitt folk vthi är, at
ther skal ingen ohyra komma. 2 Mos. 8: 22.
såsom gudh gaff Adame Evo til hustru, så
giffuer han och hwariom och enom sina
besynnerliga hustru, och hwario qwinno sin
besynnerliga man. O. Petri Handbok B 3 b.
Thoor, Odhen, Frigga ... haffua hafft hwar
för sich sina besynnerliga prester. Kr. 13.
och hadhe hoon gifvit the två brödren
hvar-thera... sitt besynnerliga ökenampn. L. Petri
Kr. 74. Thet vore altför vijdlöfftigt at uptekna
alla curer, och tarfdes ther til en
besynnerlig book. U. Hjärne Surbr. 166. — 2.
Synnerlig, ovanlig, utomordentlig, märklig. Kere
Göstaff gode besynnerlig ven. H. Brask
(Gust. 1 reg. 1:290). nådige herre oc gode
besynnerlige ven. Dens. (1:295). Om j haffuen
idher wenligha emoot idhra brödher allenast,
hwadh besynnerlighit gören j? Göra icke ock
så the Publicaner? Matth. 5:47. skedde emoot
honom (Ccesar) en förbindning, öfver hvilken
Marcus Brutus och Cajus Cassius ... vore
the besynnerligste uphoffzmän. Schroderus
Liv. 946.
Besynnerliga, adv. 1. Särskildt, ther
barss fram (mat), besynderligha för honom
(Jose/), och besynderligha för them (hans
bröder), och för the Egyptier... ock
besynderligha. 1 Mos. 43: 32. Och landet skal
jemra sigh, hwart och itt slechte
besynnerligha. Sach. 12:12. j förstonne lärer han
allmenneligha, at the skola wara thet
werdz-ligha Herskapet vnderdånighe. Thernäst
besynnerligha, at tienarenar skola wara sina
Herrar vndergiffne. Försp. till 1 Pet. them
wij endeles alrede tiilscriffuit haffue
besynnerlige (hvar och en särskildt) oc en (än
vidare) tiilscriffue samfellelige (alla
gemensamt). Gust. 1 reg. 6:63. — 2. Synnerligen,
särdeles. Kere her ture broder oc
besynnerlige gode ven. H. Brask (Gust. 1 reg. 4:408).
Gudh... är alla menniskiors Frelsare, men
besynnerligha theras som troo. 1 Tim. 4:10.
Besyra, tr. Syra. the, som äre medh
någen swrdegh besyrade. Phrygius Agon 15.
Besyta, tr. (Se Sy ta.) 1. Försörja, förse.
besythe skolamestaren med sin tilbörliga lön
oc vpphelle. Gust. 1 reg. 4:318. the gode
män ... måge besyte .. . våre swener medt
theris hester. 5: 82 han ther med (med
spetalsräntan) skall besyte och besörgie the
fatighe. 7:16. — 2. Ombesörja, taga vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
