Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Besytning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Besytning
— 90 —
Besökning
om. nogre godemen aff rådhet... skula
före-stånda oc besytha then gærdh her ær wijdt
handhen. Gust. 1 reg. 4:116. besyta then
biscops tiend som ther faller. 7: 207.
Besytning, f. Ombesörjande, förvaltning.
thenne vthdragne gærdtz besytningh. Gust. 1
reg. 4:115.
Beså, tr. Så, utså. somlighe äro the ther
j törnen besådde warda. NT 1526 Marc. 4:18.
Besåta, tr.- Anhålla, lägga beslag på.
[Mnt. besaten.] Wij her j Rikit skulle haffua
beszåtedt och arresterett edra (de Lybskes)
foruantter och köpmenn till liiff och godz.
Gust. 1 reg. 8:280. thorn mötte tilstatt bliffue
till rette ath besåte och arrestera her udij rigit
same the Rostockers skiip och godz. 12:18.
Besåtning, f. Beslag, qvarstad, j
be-gere att wettha för huar skuld szådana
be-szåttning skedtt är. Gust. 1 reg. 8: 281.
Besäga, tr. Beskylla, förtala. [Mnt.
be-sagen, beseggen.] någre haffue besakt oss
för edher j så måttha att wij skulle haffue
haffth någhen hemlighen ogunsth eller ouillie
tiil edher. Gust. 1 reg. 6:95. The beseya
mich med hatskom ordom. Dav. ps. 1536
109:3.
Besända, tr. [Mnt. besenden.] 1. Sända,
försända. haffuer iak nu strax lathit besende
samme eder nadis breff till her holger. H.
Brask (Gust. 1 reg. 4:417). — 2. Sända
bud till någon. Wij haffue ... besendh the
westgötske herremen . . . begärendis ... att
thette opror och obestond som företagit är
måtte aff stellas. Gust. 1 reg. 6:68. wij
haffua ther besendh honnom medt hans egne
skylde menn och wenner. 6:132.
Besänding, f. Beskickning;
budsändning. the ville leggie sigh i handel medh
H. K. M. person och medh besendingar
saken drifva. Gust. Adolf Skr. 299. sådane
besändingar emellan honom (kurfursten af
Saxen) och fienden förelöpa, at man inthet
veet huru man ähr thervidh. A.
Oxenstjerna (HSH 38: 435). communication, så
medh besendingar som medh bref.
Stjernman Com. 2:677 (1651).
Besäten, p. adj. [Mnt. beseten.] 1. Som
har sitt säte, bosatt, then höghe och
högt-besetne ... som boor j höghdenne. Es. 57:15.
Thet wildiwr är besätit j Jesu helga stad.
Psalmb. 1536 86. the personer ... som widh
Domkyrkiorna äro besätne. L. Petri
Kyrk-ord. 48 b. — 2. Uppsatt. Så är ock teslikes
farlighit, at wara högt besäten. O. Petri
Kr. 26. then ther högt är besetin, han warder
aff mongom beskodat. Ders. 90. jw högre
en är besetin, jw större bliffuer hans fall.
Ders. (Äfven: en högbesåtten man. Ders. 3.)
Jfr Besätta 2.
Besätta, tr. [Mnt. besetten.] 1. Sätta.
når wij ... ssee oss om på alla stdher, ære
wij besetthe emellom manga eldhar. Gust. 1
reg. 4:114. — 2. Uppsätta, jw höghre en är
besatt, jw flere haffuer han owener. O. Petri
Kr. 3. (Jfr B e s ä t e n.) — 3. Befolka. Tesse
tree äre Noah söner, aff huilkorn all land
besätt wordo. 1 Mos. 9:19. Egyptj land, jfrå
then tijdh at thet medh folke besätit wardt.
2 Mos. 9: 24. så wil iagh åter besettia thesse
städher, och the ödhe skola åter bygd warda.
Hes. 36:33. the städher, som wel besatte äro,
skola toma ... warda. 12:20. The (Tyskarne)
haffua besätt Engeland, Wendeland, en stoor
deel aff Liffland, Prytzen. O. Petri Kr. 9.
Tyrus och Sidon wore besatte medh
heed-ningar. 2 Post. 57 a. — 4. Part. pret. Besatt.
han wardt... besett medh onda andar. Dan.
4: 30 (glossa). — 5. Lägga beslag på, sätta
i qvarstad. The häster oc oxer iach besätth
haffver skole blive till städis till en rätt gongh
oc ranszaken. HSH 16:12 (1526). ther the
nogon medt sliigt arbete (bönhas-arbete)
beslå kunne, thå må the szamma arbethe till
rätte besettie, szå lenge the ther medt beuise
kunne ath szå skedt är. Skråord. 124 (1536).
— 6. Fastställa, skicka, bestämma. Gudh
haffuer swa besetith medh edher, ath swa
är sketth athi haffwe footh the sloth och
landh jgen. Finl. 502 (1510).
Besättning, f. Qvarstad. [Mnt. [-besett-inge.]-] {+besett-
inge.]+} wår n: herre haffuer giffuit Stocholms
Borghare löst thet arrest och besettning opå
theris järn. Gust. 1 reg. 8: 249.
Besöka, tr. 1. Uppsöka, en Heerde
besöker sijn fåår, tå the jfrå sinom hiord
för-wildt äro. Hes. 34:12. — 2. Söka, göra
ansökning, anhållan hos någon, hwar thu
egenom Ryssernes schriffwelse besöckt
bliff-wer vm rå gången. Fin. handl. 8:66 (1551).
wåre trogne vndersåter ... hafue vdi
vnder-dånighet besöckt Oss. Skråord. 131 (1594).
vare ingom förbudit Hans Kongl. Maj:t om
sine saker och ährender ... att besökia. HSH
10:20 (1595). befalle Wij våre trogne män
och Cammerråd ... at de dem häruthinnan
händer räckia enär the varda der om besökte.
Stjernman Com. 1:985 (1629). begiärade
Ständerne aff mig, att iag skulle besökia
(vända mig till) Storfursten med mitt breff,
och honom til fredén förmana. Gust. Adolf
Skr. 119. — 3. Hemsöka, besöök thet onda.
Ps. 10:15. besökia landet medh mord och
brand. Svart Kr. 152. Dalekaraner såge att
Konungen icke hårdt wille besökia them.
Ders. 160. Gudh ... besöckte honom medh
en gräseligh storm. Ders. 164. — 4.
Undersöka, hålla undersökning om, ransaka,
vth-sende aff Konungenom, ... til at besökia
Juda och Jerusalem effter Gudz Iagh. Esra
7:14. wij hade vthskickett j fiordh någre
godemen som för:ne rågongh besöke skulle.
Fin. handl. 8:66 (1551).
Besökning, f. 1. Besök, om the
(drömmar) icke komma vthaff thens Aldrahöxtas
besökning och inskiutelse, så giff them inga
macht. L. Petri Sir. bok 34: 6. — 2. Hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
