Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Framträd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framträd
— 227 —
Fria
varder thet genom hofftienares framtaligheet
uppenbart. Schroderus Liv. 869.
Framträd, Framträde, n. Företräde,
försteg. [T. vortritt.] Ty hvem har gifvit
eenkom them (männen) Til lärdom större
framträd Än oss och vårt beqväme kön?
Stjernhjelm Fredsafl 16 intr. I Alboins
hoff flyga fullt slijka nässvijsa flugor, Hvilka,
der een kan fåå för dem lite framträde niuta,
Strax fåå de hetta och värck i sin ögon och
sveda i hiertat. U. Hjärne Vitt. 131.
Framvertes, adv. Framåt. [T. vorwärts.]
Altså plägar thesse bökers lära och
undervisning föra läsaren, icke framvertes eller
op åth himmelen.... uthan tilbaka och på
väghen til helfvetis. Schroderus Albert.
1: 96.
Framvettes, adv. Framdeles, [af Isl.
vætta, vcenta.] thet tage så lag, som tijden
framvettes varder lärandes. Stjernhjelm
Bac. Carol. 183.
Framåt, adv. Framgent, jfrå then
daghen och alt fram åt. Hes. 39:22. thetta
folcket... bliffua afffellighe och hållat så alt
fram åt. Jer. 5: 23.
Frasa, intr. Knastra, gnistra, elden
frasar ut ur alla rum och hörne. Spegel
Tillsl. par. 84.
Frat, n. Spån, affall, fraat af
såge-qvarnar. Colerus 1:93.
Fratsa, f. Fras. [T. fratze.] höge
La-tiniske fratsor. Stjernhjelm Here. 160.
Frax, m. Våt säck, väska. En liten frax
har han ock alltid med sig burit; Om något
öfverblef af det som han tillskurit, Så kunde
sådant der behändigt stoppas in, Ibland en
randig klut, ibland ett stycke skin. Hans
frax var förrådshus af många sköna saker;
Han innehölt ibland båd’ fläsk och kött och
kaker. Livin 12.
Fredfärdig, adj. Fredälskande. [T. [-fried-fertig.]-] {+fried-
fertig.]+} H. K. M:tz fredferdige hierta och
sinne. Stjernman Riksd. 1:830 (1631).
Fredsamlig, adj. Fredlig. Wåre wij
till möthe, wenlige samtall oc fredsamblige
handling mett... Danmarckz rijgis råd. Gust.
1 reg. 9:19. Jfr Frid sam li g.
Fredsdag, m. Stillestånd, vapenhvila.
Strax han drogh vtaff staden, slogh han
fredz-dagen vp medh Söffrin. Svart Kr. 82.
Fredsnotling, f. Fredsfördrag. [Mnt.
notele, notelinge.] Tegel Er. 14 hist. 197.
Jfr Förnotling.
Fredstecken, n. Ther och så hende, att
någre huus eller personer bliffwe af
Felt-öffwersten medh fredztecken, som kallas
Saluo guarder, fredkallede, då schall ingen
fördriste sigh till, samme huus eller
personer plundre. HSH 36:277 (1581). Jfr
Fridssedel.
Fredstånd, Fridstånd, n. Stillestånd,
fred. [Mnt. vredestant, T. friedstand.] Kon.
Erie ... ville göra et fredestånd med konun-
gen i Pålen. Tegel Er. 14 hist. bi. thet
är kommet til fördrag och fridstånd med
the Rytzar. L. Petri Bot A 2 b. Sextye åhrs
frijdstånd emellan Sverige och Ryssland
Girs Gust. 1 kr. 68.
Fredsvis, adv. jag förnymmer then deel
jag haffuer j Swerige är ther föge j
fredz-wiis (fredadt tillstånd) j min fraware. Finl.
239 (1505).
Frejdigt, adv. Djerft. [Mnt. vreidichy
T. freidig.] Man moste här vara klook, ocfo
ther uppå see, att man aff them heliga And
icke förtråtzigt och freigdigt pockar. P. Ja
Gothus Myst. 401.
Fresma, f. Fresme, m. Svulst, böld.
[Mnt. vressem.] Fresma, Apostema,
Pesti-lentzgeschwer. Schroderus Lex. 18.
åderlåta (dem) på samma foten eller armen, ther
swolmen eller fresman sigh vppenbarar.
Lemnius A 3 b. Pestilentz Feber, så wel
vthan sulma och fresmo, som när en sulma
och fresmo haffuer. B. Olavi 100 b. Uthi
samma pestilentia måste iagh iempt liggia
öffuer siu vekor på mina höghra sijda, för
then stoora och förfärliga fresman skul,
som iagh hade i veeka lijffuet på mina
venstra sijda. P. J. Gothus Tål. A 4 a.
Pestilentzien ... uthdrifver fressmar.
Comenius Tung. 314.
Frest, f. jfrist. [Isl. frest.] Gudh hade
aff sina långmodigheet giffuit them 40 åhr
frest til at bättra sigh. P. Erici 2: 22i a.
Fresta, tr. Försöka, göra försök med.
hon frestar monga wäghar til berningen
(bergningen). L. Petri 2 Post. 240 b.
Frestelse, f. Vånda, qval. När han
begynnar til at slå, så dräper han strax, och
begabbar the oskyldighas frestelse. Job 9: 23.
Fri, adj. 1. Frimodig oförskräckt, sancte
örian ädhle riddare fry oc stoldz. Tideb. 62.
rett frie helter (hjeltar) och duglige hoffmen.
Svart Kr. 91. Gudh gaff Salomo ... itt frijt
moodh. 1 Kon. 4:29. wil iagh med thes
friyare moodh förswara migh. Ap. gern.
24:10. — 2. Otvungen, frivillig, the
penningar som hwar och en offrar aff frijtt
hierta. 2 Kon. 12: 4. icke aff fruchtan eller
twång, vthan aff frijtt hierta. Försp. till Rom.
frij lust til thet godha. Ders. — 3. Ofördold,
uppenbar. Prophetian ... skal på
endalych-tenne frij j liwset komma. Hab. 2: 3.
Fria, tr. och intr. Begära till äkta; fria
till. Abraham åt sin son Isaac lät friya
Rebecam. P. Erici 1:80 b. han frijar sinom
son ena hustru. P. J. Gothus Myst. 5.
När en rijker sven frijar ena fattiga pijga.
Ders. 11. Mannen skal sijn hustru frija.
Leuchowius 63. Thet är bäst frija sin lijka.
J. Botvidi Brudpred. 59. om een Gudfadher
frijade effter sin Gudhdotter ... må han få
henne til sin ächta hustru? Lælius Jung.
sp. N 2 a. han frijade effter Sverkers dotter.
Schroderus J. M. kr. 527. honom på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
