Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fribroder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fribroder
— 228 —
Frigge röck
tijden lyckan temligen frijade. U. Hjärne
Vitt. 37.
Fribroder, m. Som har fribröd, fritt
uppehälle. Klärken skall och haffua ther
(i hospitalet) vpsyn att bordhlexan redeliga
hollen warder, then tijdh the frijbröder och
söstrar äro till bordz. Gust. 1 reg. 8: 292.
Fribuss, m. Fribussar menar jag vara
de enrådiga djur, som intet vilja stå under
styrsel, bry sig hvarken om kung eller
öfverhet, erkänna ingen lydna ... och knota i
nåder öfver all ting. Dalin Vitt. 3: 242.
Fribyte, n. 1. Röfveri. wara uthe på
frijbyte, röfwa och taga ifrå andre oförskyldt.
Brahe Oeeon. 58. — 2. Byte, rof Arffuedh
Wesgöte togh szå boskap och huad ther
war på gården, och gaff mesteparten sitt
folk till frijbyte. Svart Kr. 42. anföll...
en stoor hoop Engelske köpmans skep: aff
hvilke han fick mycket frijbyte. Scroderus
J. M. kr. 634. Thenne gången haa vij än
platzen vunnit, Ther til medh något frijbyte
funnit (neml. fiendens vapen). S. Brasck
T. krig. E 2 a. ehvad frijbyte som hvar uthaff
fienden ... bekomma kunde, skulle han alt
för sitt egit och fritt behålla. Widekindi 9.
Theseus förde med sig Hippolyten til fribyte.
Peringskiöld Jord. 23.
Fribyteri, n. Sjöröfveri, the . .. medh
frijbyterij ville bevijsa theras mandom.
Schroderus J. M. kr. 132.
Fribyterska, f. horor, råfferskor och
frij-byterskor. P. L. Gothus 1 Uti. R3a.
Frid, adj. Skön, fager. [Isl. friör.] Jag
haar tree fridaste döttrar. Stjernhjelm
Here. 103. gå i dants Med Fröyas tärnor
frida. Olthoff Divert. B 2 b. frida jorden
vil oss som een amma deggia. Spegel
Guds verk 115.
Frid, m. Fred. [Isl. frtör.] När tu
dra-gher för en stadh, til at bestrijdha honom, så
skalt tu först biuda them frijdh til. 5 Mos.
20:10. skola wij ock haffua fridh för Assur,
then nu vthi wårt land infallen är. Micha
5:5. handla om fridh. 1 Macc. 7:10. Wij
wilie hålla fridh medh hwar annan. 7:28.
Simon giorde fridh medh them, och lät them
frij vthdragha, och toogh stadhen in. 11:66.
Fridbrytare, m. ingen skal kalla oss
fridh-brytare eller trättosamma. P. Erici 4:67 a.
Fride, n (?). [Jfr Isl. fræüi, qväde.] när
noghro merkelige män woro för handenne,
... om them dichtade the wijsor, saghor,
rijm, som the pläghade kalla Firjdhe. O.
Petri Kr. 5; Jfr Söderwall frödhe.
Fridfärdig, adj. pacificus, fridferdig,
fridsam.. Svedberg Schibb. 287.
Frid ig, adj. Fredlig, lugn. [T. friedig.]
theras vatn skulle vara allom segel fridt
och frij digt. Girs Gust. 1 kr. 146. Sedhan
Hispanien var fridigh giord. Schroderus
Liv. 489. uthi Grecien voro icke än nu alle
ortar väll stilladhe och fridhighe. Ders. 582.
Fridigt, adv. Fritt, oförhindradt. Så
fridigt och säkert kunde the häria och sköfla
landet baak effter sigh, emedhan ingen .. .
fienden torde angrijpa. Schroderus Liv.
600. De Svenske skulle imedlertid fridigt
behålla alt hvad de eröfrat hade. Girs Joh.
3 kr. 97.
Fridkalla, tr. Fridlysa. Konungen .. .
lät vthsöndra thet rwmet och fridhkallat.
2 Macc. 1:34. itt fridhkallat rwm 4: 33. han
(Gud) j synderheet fridhkallar menniskiona,
och tagher henne vthi sijn eghen hegn.
L. Petri Mandr. C 4 b.
Fridliga, adv. Fredligt. [Isl. friÖliga.]
wilia the icke fridhligha handia medh tigh,
och wilia örligha medh tigh, så belägg them.
5 Mos. 20:12. Edre drengier och piger gå
vtan sorg, fridlige och gladelige wt i marken,
opå theris arbete. Gust. 1 reg. 12:2j4.
Fridsam, adj. 1. Som angår fred,
fredlig, fredälskande. Tå sende iagh bodh .. .
til Sihon Konungen i Hesbon medh
fridhsam ord (fredsförslag). _ 5 Mos. 2:26. sendt
emoot them och sägh, Är alt fridhsamt? 2
Kon. 9:17. iagh ... wil medh fögho folck
fridsam komma, at iagh må tala medh tigh. 1
Macc. 7: 28. Seraja war en fridhsam Förste.
Jer. 51:59. –- 2. Fridfull, lugn. han warder
tröstadher j troona, och fridsam j hans (sitt)
samwet. O. Petri Sakr. B l b. itt gladt
och fridsamt samwet. P. Erici 6: 7 b.
Fridsamlig, adj. Fredlig, fridsam,
fredligt sinnad. [Isl. friösamligr.] emellom
Kon:ge Ma:t tiil Dammark ... och oss och
tesse twenne riger är vprett een
frijdszame-liig handling. Gust. 1 reg. 11:238. han
(Gud) ingom förfärligh, vthan allom är trygg
och fridhsamligh. L. Petri 1 Post. E 7 b.
Fridsamliga, adv. Fridsamt; på
fredligt sätt. [Isl. friösamliga.] Han
wandra-dhe fridhsameligha och redheligha för migh.
Mal. 2:6. taladhe med hwar annan
frid-samligha. 1 Macc. 7: 29.
Fridsamlighet, f. Fred, fredligt
tillstånd. I haffwen ... stiltt thet vpror begynth
war till fridsamlighett. Gust. 1 reg. 6:101.
Fridsgift, f. Hwar ock domaren . .. giffuer
dråparenom fridh,.. . skal han likwel weta,
at Gudh honom om sådana fridzgifft intet
tilståår, vthan tagher tå han sakena til sigh
sielff. L. Petri Mandr. F7a.
Fridshus, n. (Jfr Schlyter Gloss.) mitt
folck skal boo vthi fridz husom, vthi trygga
boningar. Es. 32:18.
Fridssedel, m. Och tå hade öfversten
bekommit ifrån Konung Erich en hoop
FrijdzZedlar (Salvagvarda) til at uthdeela
ibland almogen så många honom handginge.
Girs Er. 14 kr. 88. Jfr Fredstecken.
Frigge röck, m. Benämning på
stjernbilden Orion. Uthaff migh och mina tärnor
Gör Frigga himmelske stiärnor. Vij skole
stå uthi en skåek Och kallas sedhan Frigge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
