Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Friherre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friherre
— 229 —
Frista
Råck. Messenius Signill 43. Messenius
brukar uttrycket äfven i önskningsformeln:
Thet förbjude Frigge Råck. Disa 18. Litet
migh eller inte bekymrar Carlavagn och
Frigge-Rock, Om de löpa söder elf öster,
Om de skijna klart elf ey. U. Hjärne
Vitt. 116.
Friherre, m. Fri herre, the ... vilia
vara junckare och frijherrar til at synda.
L. LaureNTii Nyårspred. E l a. En
tienste-dräng göder han är en frijherre, Ond herre
är tienar’. Törnevall D 4 b.
Frihjertad, p. adj. Frimodig. Anden
gör menniskiona lustigha och frijhiertadha.
För sp. till Rom.
Frihålla, tr. Undfägna på egen
bekostnad. blefvo vi af konungen frihållne och
tjänte (uppassade) af konungens hoftjänare.
Lönbom Sv. arch. 2:25 (1599).
Friliga, Friligen, adv. 1. Fritt, utan
tvekan, tryggt, dristigt. [Mnt. vriliken.]
Alt thet tigh förekommer at göra, thet gör
frijligha. Pred. 9:10. han haffuer ... fått
henne [öfverheten) swerdet j handena, at
hon thet skal frijligha bruka. L. Petri
Mandr. E 3 a. ther skäl och redheligheet
fram komma, skal iagh aldrigh wara förgodh
til anamma vnderwijsning och rettelse, ther
vppå må tu tigh frijligha förlåta. Dial. om
mess. l b. Tu talar wel friligha huadh tu
wil, men iagh begierar skäl aff tigh. Ders.
35 a. han haffuer hållet (förhållit) sigh
frijligha, effter som honom sielffuom tecktes.
Exorc. C 7 b. The swarade att the wille
friliga stå på sin rätt. Svart Kr. 151. om
han hade något på hiertat,... skulle han
frijligen betroo henne. U. Hjärne Vitt. 53.
— 2. Utan tvifvel, för visso, visserligen.
[T. freilich.] the hade spordt eller hördt
hure then Danske Jusse Erickson hade them
trachteradt, en sådane godwilie war och än
nu för handene, och war them friliga ärnadt
aff the Danske. Svart Kr. 15. Seffrin
Norby ... sade honom (den Svenske
krigsman, som anfallit honom) wärd ware tiyo
mandz besoldning, then wille han honom
friliga giffua hwar han någentijdh worde sigh
giffuandes i hans tienest. Ders. 43. then
som undstinger sigh ifrån hofväsendet, then
samma må frijligha tänckia, thet han är
undsluppen itt prächtigt fängelse.
Schroderus Hoflef. 116. — 3. Tillfyllest, wij
icke frilligen wethe beschedh om then saak.
RR ls/io 1543. Så wille wij och gerne ware
förständigett... vm malmen giffuer någett
friilegen vtaff sigh eller eij. Dipl. Dal. 3:
76 (1548).
Frillostall, n. Harem, the qvinnor, som
keysarne altijdh hålla inneslutna uthi
frillo-stallen. Laurelius Rel. speg. 338.
Frilåta, tr. Tillåta, upplåta, frigifva,
lofgifva. thet godz, som ... blifver infördt
hijt i rijket i thess rätte och frijlåtne siö-
hampner. Stjernman Com. 2:189 (1638).
anten at låta Stockholms vågen blifva sluten
för opstäderne och opstäds vågen för
Stockholms borgare, eller och dem på både sijdor
frijlåtas at niuta och bruka. 2:466 (1646).
Friläget, adv. Fritt, lägligt, han ofta
caresserade och fampntogh sin högtönskade,
och det deste frilegnare, när de kommo till
gärdzgårdarne, och Celadon fick lyfta henne
öffver. U. Hjärne Vitt. 50.
Frimod, n. Frimodighet. Han gick med
stort frijmod ... på kungastohlen. Eurelius
Vitt. 21. Den foglen Fenix ... veet sin heeta
båår med frijmod att bestijga, Där han sig
skiärar sjelf från tungan ålderdom. Ders. 64.
Frimod, adj. Frimodig, en frijmodh
hielte. Balck Krist. ridd. H 7 b.
Frimodeliga, adv. Frimodigt. Jagh wil
skaffa een hielp, at man frijmodheligha lära
skal. Ps. 12:6.
Frimodig, adj. Modig, oförskräckt. Han
war frijmodigh såsom itt Leyon. 1 Macc.
3: 4.
Fri myndig, adj. Ovilkorlig, oinskränkt.
Thet är högnödigt, at vi vete en åtskilnad
vara emellan Guds vilja, som är vilkorlig,
och som är absolut eller frimyndig. Spegel
Sal. pred. 102.
Frintlig, se Fryntlig.
Fris, m. ? Hör man, hvadh ästu för een
frijs. Hvem har giordt tigh så näsewijs.
Messenius Disa 16.
Fris, m. Frisisk häst. besöria then friis
ther på gården är medt fodher. Gust. 1 reg.
6: 211. köpa sigh sköna frijser. 5:122. heelt
koppel el[er halfft koppel Frijsar. Tegel
Gust. 1 hist. 2: 21. Frijss stood (sto) —
Frijss fole. Gjörwell Nya Sv. bibi. 2:355
(1583).
Friska, tr. Uppfriska, när tu trötter är,
så friska och vederqveck tigh medh
kort-villigheet ihoop medh tijne gelijkar.
Comenius Tung. 939. Tu friskar jord och
gifver lust Af ymnigt regn samt dagg och miist.
Svedberg Vitt. 85. trään begynna friska
sigh vp igen och knoppas. L. Petri 1 Post.
B 4 a. K. Alexander var nogsamt vthlärder
soldaternes sinnen at friska och upmoda.
Sylvius Curt. 280.
Frispik, m. Spjut, jagtspjut. [Jfr
Schlyter Gloss. spik.] Sedhen båre någre aff
Konungens mordiske drabanter sine
frij-spiker och hillebårder på välbemelte godhe
herre (Nils Sture). Stjernman Riksd. 1:
303 (1569). villsvijnet, med knäfvelspiutet
(frijspijken) genomstucket, dräpes.
Comenius Tung. 426.
Frista, tr. [Isl. fresta, T. fristen.] 1.
Uppskjuta, fördröja, om Konungh Gustaff
... uthaff thenne verlden ... affginge, hvilket
Gudh alzmechtig länge friste. Stjernman
Riksd. 1:179 (1544). — 2. Förlänga, der
(om) Gud hade täckts frista honom lijfztijden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
