Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förfäkta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förfäkta
— 267 -
Förgaddra
längia, uphålla. R. Foss 390. — 2. Till
förfång. väl merckias kunde them gerna villia
hafva fredh, men ther till inga råd vetta,
huru the then oss förfångeligen och sigh
medh förbeholdh kunna sluta. Gust. Adolf
Skr. 299.
Förfäkta, tr. Fäkta, strida till någons
försvar, värja, värna. Gudh wil sigh }w
för them (förföljarne) förswara och förfechta.
L. Petri 3 Post. 45 b. Fiender och
vedersakare, hvilke ... understå sig träda i kamp
och skranker emot them som then sanne
rätt-skyllige lycksaligheeten förfechta.
Stjernhjelm Lycks. är. cartel. försvara och
för-fächta sin frijheet. Schroderus J. M. kr.
117. — 2. Fäkta sig till, tillvinna sig. flyy
i tijd är stora slag förfäckta. Eurelius
Vitt. 37.
Förfängd, adj. = För fän gl ig?
Åhörarena i städer och församblingar, hvarest flere
präster äro, skole sigh vachta för förfängt
och obetänkt prästeval. Emporagrius
Kyrkord. 09.
Förfänglig, se Förfånglig.
Förfära sig, refl. Förfäras. Aff huilko
i behöffue inted förffära edher. Gust. 1 reg.
6:187. tu skalt intet... förfära tigh för
theras trwgh. Hes. 2: 6.
Förfärdiga, tr. Affärda. [Mnt.
vorver-digen, T. verfertigen.] Wij befruchte, at the
icke innan Michelsmesse skole kunne theres
sendingebudh hijt förfärdige. K. br. 10/7 1565
(Tegel Er. 14 hist. 183). the förfärdighadhe
legater til konung Antiochum.
Schroderus Liv. 572.
Förfärliga, adv. är Goliaths spiut så
förfärligha stoort, at thes vdd wel sex
hundrat Siklar håller. Försp. till G. Test. han
handlar förfärligha medh oss. 2 Macc. 7: 18.
Förfärska, tr. Uppfriska, fukta. [Mnt.
vorverschen.] Man skal och offta förferska
the plåster, för ty the torkas snart.
Lem-N1US B 3 b.
Förfässla, tr. Fjettra, fängsla. [T. [-ver-fesseln.]-] {+ver-
fesseln.]+} band och kädior, ther uti han
hafver legat bunden och förfässlat.
Stjernhjelm Lycks. är. cartel. Jfr. Fäs si a.
Förfölja, tr. och intr. [Mnt. vorvolgen,
T. verfolgen.] 1. Fullfölja, fortsätta,
fortfara. huat hær belewas oc beslutes maa
forfölgt warda til någon enda. Gust. 1 reg.
1:261. Job förfolgde talet än
yterlighare-L. Petri Jobs bok 27: l. the förfölgde thet
the begynnat hadhe. O. Petri Kr. 298.
sedhan skal presten förfölia bådhe medh
for-manelse, bekennelse och scrifftemåål.
Handbok H l a. — 2. Refl. Förhålla sig. komme
oss sådane tidender iw mere och meere alle
dager före, som och fast offuer eens stimme
och seg förfölge som tu och af tesse
inne-lychte copier (förnimmer). Stjernman Com.
1:119 (1550).
Förföra, tr. 1. Bortföra, förflytta, trans-
portera. Genom trona wort Enoc borttaghen,
så ath han icke skulle see dödhen, och
fandz intet, ther före ath gudh förförde
honom. NT 1526 Ebr. 11:5. Hade iach alla
tro, så at iach förförde berg. O. Petri Sal.
1 3 a. then (tjäran) at skieppa och förföra til
våra stapelstäder. Stjernman Com. 2:526
(1648). underslef föröfvas med vahrornes
oppläggiande i uppstäderna, för än the kunde
förföras til den orten, som de voro ärnade.
Riksd. 2:1541 (1668). — 2. Föra, leda,
förleda, missleda, athj icke schulle befrwchte
ath wij edher meedh noger letfærdige ordh
wilde förföra j noghen liiffs waada. Gust.
1 reg. 2: 23. Szaa ath riichit ytthermera aff
saadane onda stemplare icke bliffuer
for-förth j en (än) större schada och fordarff.
2:37. Saa må j... bettre see ider fore änn
j her til giortt haffwe ... atj icke forföre
(föra i fara) ider sielffwe eller äre altt tho
glupande paa fienderne. 10:305. Then som
the froma förförer in vppå en ond wägh.
Ord. 28:10. mitt folck är wordet lij ka som
en borttapat hiord, theras Heerdar haffua
förfördt them, och lätit them willo gå på
berghomen. Jer. 50:6. falske lärare, som
menniskiona skola förföra vth aff then rätta
wägh en. O. Petri 2 Post. 181 b. På retta
wäghenom är lijff, och genom honom
warder ingen förförd til dödz. L. Petri Sal.
ord. 12:28. — 3. Förtala. (Jfr B e fö ra.)
baak-danta och förföra sin nästa. Uti. på Dan.
212. vij icke vele ställe tro till någon sägen
med mindre thet skiähligen pröfves, och der
som någen af adel förförer den andra, må
dem vara fritt att bruke rätten emot hvar
annan. Stjernman Riksd. 1:399 (1594). Är
han (den anklagade) oskyldigh, tå skal
an-gifvaren tilbörligen straffas, effter som han
then andre hafver förfördt. 1:658 (1611). En
gång förförd blir sällan väl hörd. Grubb 187.
Förfördela, tr. Vinna fördel framför
någon. [Mnt. vorvordelen.] Then arglistige
Reynich igenom sin medhfödde hinderlist
försnillar och förfördelar Ulfven i kampen,
och beholler feltet. R. Foss 495.
Förförisk, adj. Bedräglig, theras belete
... äro icke annat än fåfengeligheet och
förförisk werck. Jer. 51:18.
Förförlig, adj. Förförisk, hon kommer
... på banen förförliga lögn. A. Andreæ
Tillegnan af L. Petri Dial. om mess. B 2 a.
Förfötta, tr. Förse strumpa med ny fot.
Slits mina strumpor ut, så bär jag dem till
mor; Om foten sönder är, så får jag dem
förfötte. Livin 63.
Förgadda sig, refl. Sammangadda sig.
hon skulle haffva godh vetskap, hvilka the
voro som sigh förgaddat hadhe.
Schroderus Albert. 4:173.
Förgaddra, tr. Samla, sa.nmanbringa.
[Mnt. vorgadderen.] Söuerin haffuer
för-gaddrat vii eller viii iakther. H. Brask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
