Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gömsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gömsel
— 350 —
Görliga
Gömsel, Gömsla, f. Gömställe, gömma.
[Isl. geymsla.] Ingen fins så snäll, så klook,
så listigh och rådfull, Som, när han (döden)
rusar an, kan finna gömsel och undflycht.
U. Hjärne Vitt. 81. een tilflycht och gömsla
för owädher och regn. L. Petri Jes. proph.
4:6. den döde hiältens leeder Mullhögen
mit uti sin mörka gömmsla haar. Eurelius
Vitt. 45. försticka sig i gömslor. Blom Saml.
skr. 140.
Gömslig, adj. Gömmande, döljande. Fly
till bergens gömsluga, diupa, holuga skrefvor.
J. Gyllenborg 6.
Gon ås, m. Ett slags knif. (Se Rietz
Genås.) min knijf är ehn lijthen gönås.
Adlersparre Hist. saml. 1:100 (1625). 1
paar knifvar eller gönåsar. Stjernman Com.
2:852 (1658).
Göpa, f. Varglo. [Isl. gaupa.] Eurelius
Vitt. 59. vij alle uti andras omdömande äre
skarpsyntare än loar och göpor.
Lindestolpe Surbr. 73.
Göpning, f. Göpen. en göpning
(handfull) aska. Lindestolpe Färg. 100. uthi
hvart mål är nog at man kastar them
(hönsen) före 2 eller 3 fulla göpningar (korn).
Colerus 2:198.
Göra, tr. 1. Skapa, frambringa, bereda,
förskaffa. Gudh giorde menniskiona aff
ior-dennes stofft. 1 Mos. 2: 7. Göre watnet aff
sigh kräkande och leffuande diwr. 1: 20.
Göre iorden aff sigh leffuande diwr. 1:24.
hwart och itt trää, som icke gör godha frucht,
bliffuer affhugget. Matth. 3:10. iagh skal
... göra tigh itt stoort nampn. 1 Mos. 12:2.
gör them en Konung. 1 Sam. 8:22. — 2.
Arbeta, inthit silff enthen giorth eller ogiorth
schal föres hædhan wtaff landit. Gust. 1
reg. 2:250. — 3. Med prep. Thetta nekar
man icke, och såsom migh synes, gör thet
likwel j sakenne intet aff sigh (gör ingenting
till saken). L. Petri Skyld. B 2 b. The
hugga itt trää j skoghenom, och mestaren
gör thet til (förarbetar det) medh een yxe.
Jer. 10:3. folcket... giorde til hopa (utgjorde,
erlade skatten), och ladhe j kistona. 2 Krön.
24:10. Mine hoffmän medh svärd och spiwt
Vil iagh göra på honom uth (skicka på
honom). Messenius Signill 39. jag ville önska,
at jag snart sluppe denna rasandes tokuta
karlen, som jag tror aldrig någon god har
giordt ut på mig i dag. Modée Därh. 56.
Se der ha vi kammarjungfrun igen! Jag tror
fan har gjort ut den på oss. Kexél 1:121.
(Jfr Utgöra.) — 4. Till görande,
görandes: a) Vid pass, ungefär, thet är än
nu om en liten tijdh til görande, så wil iagh
heemsökia the blodhskylder j Jesreel. Hos.
1:4. Thet är på åår och dagh til görandes,
så skolen j som säkra ären bäffua. Es. 32:10.
the på någhon fögo tijd til görande måga
haffua fetare måltijd än andre. L. Petri
2 Post. 242 b. thet bleff satt i dagh på någhra
daghar til giörandes. O. Petri Kr. 228. b) Vid
äfventyr af med vilkor af. widh hans
wre-dhe och stora straff til görande. L. Petri
2 Post. 212 b. bleff Brasken förbudet, at vidh
sin halss tilgörande dragha aff stadhen.
Tegel Gust. 1 hist. 1:176. wij moste wid wor
siels saligheet til görandes, wara konungen
lydhige. O. Petri 2 Förman. B 2 b. Bödh
all barn j thet fierde bodhet, widh långt lijff
til giörandes, elska sina föräldrar. P. Erici
1:134 b. Regementsformen för lag och stadga
må aktad och efterkommen varda ... vid
straff til görandes des, som här emot bryter.
Stjernman Riksd. 2:1354 (1660). — 5.
Göras: a) Vara, blifva. [Isl. gerast.] folcket
giordes otolugt. 4 Mos. 11:1. tidhen görs
förlidhin. L. Petri Dial. om mess. 97 b.
Intet giöres dager än. Sv. forns. 2:202. tijdhen
görs migh för långh. 3: 34. Hon giordhes om
sina kinner såå blek. 1:361. Görs
Hillebrand trött eller görs honom mod (trött),
Medan han ej talar ett endaste ord? Sv.
folkv. 1:7. han göres gammal (åldras). A.
Oxenstjerna (HSH 30:61). b) Visa sig,
synas. Ifrån Vindö kommande, giörs
Gottske-sandö up i tvenne hymplar, ... then österste
hympelen giörs rund, och then västerste
länger och ojempn. J. Månsson 37.
Göra sig, refl. Göras, dep. Jäsa. (Se
Rietz Gäras.) slå jäst uthi een teenkanna
och sätt henne uthi öhlkaret, så begynner thet
(ölet) til at göras. Colerus 1:279. slå vijn
ther til at thet står tilhopa och görs. 1:282.
han (vinmusten) fermenteras och görs.
Spar-man Sund. sp. 121. det (i kärlet ingjutna)
begynner at spänna sig otroligen uth, det vij kalla
jäsa och göra sig. Lindestolpe Surbr. 63.
Görja, f. Dy, gytja. Linnare eller
Sutare ... växa aff rutin slem uthi görian.
Colerus 1: 69. tå brunnar och fiskedijken
(fiskdammar) behöfva upkastas, tå för then
upkastade jorden eller görjan våt eller torr
in på tin åker. 1:93.
Görjog, Görjot, adj. Dyig, gytjig. lerogt
och giörgiogt vatn. Colerus 2:129. giörjot
och orent vatn. 2: 50.
Görleskt, Görliskt, n. Ett slcigs kläde.
Görleskt, utan tvifvel af Görlitz i Öfra
Lau-sitz; lichtgult. svart, hvitt, rödt, blått, grönt.
Murberg Kläd. 105. Itt stycke Görlesk 36
mark. Stjernman Com. 1:193 (1566). een
packe görlist hållendes 25 stycker, samme
Clede skall Arwedh Henrichsson vtdeele
eblandh the knechter som ... slett inttedt
hafue på beenen. HSH 36: 219 (1579).
Görlig, adj. Klar, tydlig, så var doch
sielfva värcket så görligit och uppenbart, at
honom ingen undanflycht hielpa kunde. Girs
Er. 14 kr. 98.
Görliga, -gen, adv. Klart, tydligt,
nogsamt. [Isl. görliga.] aff huilke (skrifvelse)
wij görlige nogh formerkie kwnne, atj ...
ingen forswmmelse tagit. Gust. 1 reg. 4: 337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
