Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Görliga ... - H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Görliga
— 351 —
Hafva
höres thet (ljudet) vth så görligha och skarpt.
L. Petri Om nattv. C 2 b. the uthi thet
upror giörligen befunnes bråtzlige. Girs
Gust. 1 kr. 115. brändes styckerne på dem
af, ... at giörligen syntes huru de Ryssar
tumlade och föllo. Joh. 3 kr. 63. ingen ähr
iblant oss, som icke giörligen sijr Guds
god-heet och välgerningar emoot oss. Gust.
Adolf Skr. 176. på det K. May:tt må
giör-ligare och dess meer förnimma adelens
underdånige frijvilligheet til dess och rijkzens
tienst. Stjernman Riksd. 2: 1281 (1657).
Ingenstädes synes thes (brunnsvattnets) krafft
görligare än uthi lefvrens och miältens
för-stoppelse. U. Hjärne Surbr. 25.
Gös, m. Så spiker honom fast, at han
ei slipper lös, Och krosser hufvudben på
sådan skadlig giös. Kolmodin Qv. sp. 1:
257. Sök dina dumma streck mot dumma
gösar bruka. Livin 4s.
Göttling, m. Ett slags lätt jernkanon.
Adlersparre Afh. 240. at skeppen til värn
gode och medh sex göttlinger åt minsto
be-styckiande äre. Stjernman Com. 1: 69»
(1617). hvardera skieppet emellan 100 och
150 store läster, med 12, 14 och 16
gött-lingar uppå. 1: 971 (1629). Järngiöttlinger...
till platzarnas nödige tarff och försäkring.
A. Oxenstjerna (HSH 30:95).
H,
Hack, n.(?) 1. Klander, smälek. [F.Sv.
hak.] Borgmästarne ... aldeles vore komne
uthi hack och haat hoos menige
borgerskapet. Schroderus Liv. 74. iag ... är i
hvars mans spott och hack. Stjernhjelm
Parn. tr. 2:6. — 2. Hackigt tal. Jag tala
vill allena. Hvem kan af Birgers hack få
veta hvad vi mena? J. G. Hallman 80.
Hackad, part. pret. Se Uthackad,
sön-derhugne och hackade klädher. A.
Lauren-tii Verld. speg. 331.
Hackbräde, n. Ett musikinstrument,
hvars strängar anslogos med träpinnar.
Euterpes hakkebräd är nu it speel för
drän-giar. Spegel Guds verk 147. Doch har man
stundom ro af hakebräden torra. O.
Rudbeck d. y. 148.
Hacklå, intr. Häckla, klandra? (Jfr
Hack 1.) Se Krackla.
Hackspett, m. En fogel. Hackspijt.
Co-menius Tung. 155. Hackespeta. J. Olssön.
Hadda, f. Grytkrok. [Isl. hadda.] Hade
icke haddan varit, hade grytan gått i elden.
Rhodin 57.
Hafhäst, m. En fogel (Procellaria
gla-cialis. Kalkar). Hafhesten, så haar man
een liten fogel kallat, Som fögo fläder har,
och synes nästan skallot, Dock bärger han
sig väl, kan ej i isen frysa, Men kan rätt
som een hest med näseborrar fnysa. Spegel
Guds verk 209.
Haft, f. Häkte, fångenskap. [T. haft]
Mijn siälslust (neml. Eurydice) har iag
(Orpheus) frälst ur Plutons haft. Stjernhjelm
Parn. tr. 1:5. är han (Messenius) ej til några
perpetuos carceres condemnerat, utan
allenast i haft och förvar behållen. Bring Saml.
1:16 (1643). Jfr Häfte, Häft.
Hafva, tr. H. före, hålla före, anse.
the haffua thet jw så före, at Johannes war
en Prophet. Luc. 20:6. — H. på sig, hafva
vigt, hafva att betyda. Thetta haffuer icke
heller någhot på sigh. L. Petri Dial. om
nattv. B 7 b. Gudh will icke ... affuisa oss
medh fåfengh ord, som intedt haffua på sigh,
vthan hans ordh äro krafftig och san. Nova
ord. eccl. 272. Hvadh har en rijckzdaler på
sigh? S. Brasck Förl. sonen E2b. thess
(budets att icke dricka vin) öfverträdelse
kunde effter menniskio omdöme, kan ske,
hafva fögo uppå sig. Svedberg Catech.
a 7 a. han vet hvad det hafver uppå sig (vilt
säga) at lefva i verlden. Lagerström Gir.
32. — Refl. a) Förhålla sig, bete sig, bära
sig åt. Dauid hadhe sigh förnumsteligha j
alla sina gerningar. 1 Sam. 18:14. Gudz
mannen ... hadhe sigh ömkeligha och greet.
2 Kon. 8:11. j haffuen idher wenligha emoot
idhra brödher. Matth. 5: 47. Hwj haffuer tu
tigh såsom en Hielte som förtwifflat är. Jer.
14:9. The skola haffua sigh medh tigh
såsom fiendar. Hes. 23: 29. så haffua the sigh
som galet folck. Vish. 14:28. the haffua sich
medh vthwertes åthäffuor lika som the wåre
(vore) frome. O. Petri 1 Post. 65 a. han
(vildgalten) fnyys och haar sig ganska
faas-ligt. U. Hjärne Vitt. 155. Tänck huru den
stackaren anfäcktar och har sig. Modée
Dårh. 33. b) Befinna sig. Wij wilie ...
be-see wåra brödher j alla städher, ... huru the
haffua sigh. Ap. gern. 15:36. jag begynner
nu at ha mig liksom jag ville rysa i hela
kroppen. Modée Fru Rangsjuk 10. —
Haf-vas, dep. a) H. vid, ansättas, plågas?
sotten är starck, och han (den sjuke) haffs
hårdeliga widh. L. Petri Kyrkord. 58 a.
b) H. åt, bära sig åt. giorde han sigh medh
wilia siuuk, lettz (låtsade) kasta vp,
stanc-kade och hades ymkelige ååt. Svart Kr.
148. (Jfr Isl. haf äst vid, at.) — Hafvande,
part. pres. all then deell han wtij szin
haff-wandis wergie ... hafft haffuer (innehaft med
full eganderätt; Mnt. hebbende were). Gust.
1 reg. 3:72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
