Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krusgap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krusgap
— 476 —
Kryddqvast
1 Kon. 7: 24. och woro twå radhar
kru-sering om kring Haffuet. 2 Krön. 4:8. —
2. Se Knytning.
Krusgap, n. ? (.Skeppet fick ett skott)
in vedh röret ändalångz igenom holskepet
och uth under kruusgapet. Girs Gust. 1 kr.
158. (Tegel: krussgapet.)
Krushår, n. Hårlockar. [T. kraushaar.]
Krushåår krusas medh itt håårjärn.
Comenius Tung. 586. the med gult, svart eller
brunt krushår (lockperuk), thet the dyrt köpa,
vilja skyla sitt egit hår, förty thet hvitnar
eller grånar. Spegel Sal. pred. 398.
Krusig, adj. 1. Konstig, tillkonstlad.
Somlige skrifva om thenna konsten
(mne-moniken) så, at the med alt för mong och
krusig minnesgrep mer öfverlästa än hielpa
minnet. Rydelius Förn. öfn. 50. Inveklat,
krusigt och mörkt tal. Svedberg Schibb. 90.
Krusig i lockar och hår är oftast krusig i
sinnet. A. Nicander Vitt. 149. Et krusigt
hufvud, ein wunderlicher Kautz. Lind Ord.
— 2. Prålig, affattad i granna ord. lärda
och krusiga öreklingande predikningar.
Svedberg Sabb. ro. 1:430.
Kruskopp, m. Egensinnig menniska,
krushufvud, tjurhufvud. [T.krauskopf]
Apo-stelen var intet någon kruskopp,. .. het om
hofvudet, envis och enstyrig, utan lempade
sig efter hvar och en. Svedberg Sabb.
helg. 208.
Krusmickel, m. Tillgjord person, hon
kan stå och lära sig snörpa munnen, som de
andra krusmicklarna. Dalin Vitt. II. 5:123.
Krusnulka, f. ? Två hundra kor och två
hundra qvigor, Förutan deras krusnulkor och
pigor. Dalin Vitt. 4:211.
Krusprest, m. Prest, som nyttjar "krus",
ordprål, i sina predikningar. Sådana
krus-prester sökia allenast sina, och intet Gudz
ähro. Svedberg Schibb. 180.
Krut, n. Ört. [T. Kraut.] Hispanien
prijsar sigh aff frucht och krut ther groor.
Sparman Sund. sp. 87. ett bittert krut
blifver igenom transplantation och godh sködzel
söt. Ders. 194. Bildl. Ach kiärleek, tu
eter-fulla kruut, huru liufligh seer tu i förstone
uth! Tisbe 47. The ey gott göre i sin daghar,
Uthan äre ogräs och ondt kruth. J. Sigfridi
L 7 a. Thet gör en man i sanning
hierte-lighen ondt, när han haffuer (till hustru)
ett bittert krut. Leuchowius 325. Om jag
kiänner krutet rätt jag, juncker, så trå vali
mej hon gier många goda ord. C.
Gyllenborg Sprätth. 37.
Krutmakare, m. Kruttillverkare. P. Erici
1:198 b. krwthmakere widh Geswadz
kruth-qwarn. Hist. handl. 13. 1:299 (1567).
Kry, Kry g, adj. Men migh tycker så
thet kunde vel doga Om barnen vordte
nogot kry till hopa Och i sijn ungdom nogon
siälffzvåld hade. Rondeletius 50. Så är
ock troon och anden quick och kryy, wil-
iandes altijdh något haffua til bestella. L.
Petri Om nattv. F2a. de halta skole ga,
Krymplingar varda kry. Kolmodinus A 6 a.
I tycks väl vara frisk och kryg för era år.
Palmfelt Qy. skol. 3. I ser frisk och
kryg ut. Ehrenström 54. Eder ålderdom
är kryg. Malmborg 911. De lefde länge,
och voro kryga, fast de grånade. Mörk Ad.
1:338. Hvad efter oss vårt namn behålla
skal i minne, Består i ingen kryg (stolt,
självbelåten [Jfr D. kry]? eller sirlig [Jfr
Holl. kruidig]?) elP konstlad poesi. S. E.
Brenner Dikt. 2:85.
Kryckel, m. Odåga, stackare. [Jfr
Vendell Ordb. öv. östsv. dial. kryckel.] undrar
iag, at i hollen mig för en sådan kryckel
(Isl. omannan), att i vilien intet hafva mig
med i sälskap. Verelius Götr. 99. Städerne
hålla inthed ... så dugeligit folck som borde,
uthan sända frå sig een hoop med krycklar.
Rådsprot. 2:216 (1632). Papegojan ... var ej
mera klok, Än at hon ... Kalla kungen för
en tok: Hela hofvet brast i löje, Minsta
kryckel skrek: morbleu! Denna måste döden
dö. Dalin Vitt. Z: $2.
Krydde, n. örter, kryddväxter, krydda.
[Isl. krydd.] Så gick en vth på markena
til at hemta krydde. 2 Kon. 4: 39. Ett såcker
och ett krydde bland Den beska gallen
ströddes. Rydelius Vitt. 74. — Bildl. "Krut",
ogräs. Sådana krydde (som papisterna m.fl.)
äro ock här somblighe Judar. P. Erici
1: 212 b.
Kryddelig, adj. Kryddaktig, kryddlik.
åbrudd ... har många qvistar och greenar,
hvilke ... hafva en stark, dock liufligh och
kryddelig lupht. Palmberg 112.
Krydderi, n. Kryddsaker, specerier. [D.
kry deri.] Intet confeci aff såcker, eller
krydderij skall på bröllop opsätias... Hoo
som annorlunda giör och framsätter confect
och insyltat frucht, mädh såcker eller
hå-ning, böte 50 daler smt. HSH 31: 64 (1661).
Kryddkrämare, m. Som handlar med
kryddor. Kryddkrämare och materialister
eller flere slike, som utan åtskilnad af något
rätt betänkande eller vetskap ingifva den
sjuka invertes medicin. Med. ordn. 1688
(Wistrand 5).
Kryddnad, m. Krydda. Dän första af
dessa dygder (Försiktigheten) utsträcker sig
över de tre andra (Tapperheten,
Måttligheten och Rättfärdigheten) och är däm lika
som salt och krydnad. Hermelin B 8 b.
Kryddpotta, f. Blomkruka, een skön
väluthsmyckiat jungfru ... hållandes uppå sijn
knä een kryddpotta af allahanda sköna
väl-luchtande kryddor och biomor.
Stjernhjelm Virt. rep.
Kryddqvast, m. Blomsterqväst, bukett.
bouqvet, kryddeqvast. Svedberg Schibb.
253. tlienne kryddeqwast wäl luchtar j min
näsa. Lælius Jung. sp. N 6 b. plåcka krydde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
