Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kryg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kryg
— 477 —
Kräfja
qvast af blomster uti ängen. Livin 15.
Bonddrängen höll sig styf med pisken under
armen, Och kryddqvast i sin hatt. Dens. 17.
Kryg, se Kry.
Krygt, adv. Fördolde visdoms diup, hur
mångahanda många Orsaker äger tu, som,
i sin ordning långa, Inbördes hielpas åt at
verka alt för et, Dels mera krygt och krjngt,
dels åter stäcka drifften. S. E. Brenner
Jesu pin. 17.
Kryllas, dep. Krulla sig. Een böna ...
klifver ring-vijs med en hast, Till des hon
når til stakans top; Seen krylles hon i
vädret op. Lucidor QqSa. Hur håret krylles
up! Kolmodin Qv. sp. 1:116.
Krympa, f. Feg stackare, mes. tu talar
som en krympa och lappare (fetta er bædi
mcelt illmanliga oc Jtö ragmanliga), thär tu
icke vilt stå thin konung bij. Verelius
Götr. 186. en sådan som vij vetom vara
then armasta krympa (mest vescelldar kregd).
Ders. then försagde krympan. Sylvi us Curt.
491. en tölpot och odugeligh krympa. Ders.
669. Den som nykter är, (är) en krympa Och
af hvar sig låter stympa; Får han vinet i sin
kropp, Stiger mod i hiertat opp.
Holmström 205. Men ach! hur skulle man mig
för en krympa dömma, Om jag skull’
plötsligt nu mitt gamla alfvar glömma? Sv.
Nitet n. 23.
Krympa, f. Ett slags kortspel.
Stjernhjelm Here. 153. [Grimm Wört. "krimp,
krimpf spielen, ludere tribus chartulis,
duabus tedis et una inversa, nummulis
lacessendo."]
Krympa sig, refl. kröka sig, krypa ihop
sängen är förtrång så at intet offuer är, och
täkenet så stackot, at man moste krympa
;sigh ther vnder. Es. 28: 20.
Krypdörr, f. Låg dörr. Han trefvar för
.sig i mina krypdörrar, och stöter näsan mot
"mina hörn. Dalin Vitt. 3: 242.
Krype, n. 1. Kryp. finner der (i
brunnen) intet krääk eller krype, matkar, grodor
etc. U. Hjärne Vatt. 61. — 2. Krypin,
kryphål, vrå. Här uhr krype jag nu kom.
Mo-ræus 452. löpa och ransaka i hvart skiul
eller krype. Björner Kämp. R. Krake 2.
Et hemligt krype. Lind Ord.
Krypluta, adj. Se Luta. Hans lahme,
plumpe vers helt blötte nakne stå, Vid jorden
hålla sig och stedz krypluta gå. Düben
Boil. skald. 12.
Kryss, n. Kors. [Isl. kross, Mnt. kruse,
kruze, T. kreuz.] Szå mötte tå Bollenäs men
.. . krypa till krytze, falla till föga och bedias
nåder. Svart Kr. 141. han kröp til krysse
och sökte nådh. P. Erici 4: 39 a. Stycker
aff Christi korss och krona Medh spott och
föracht the ey skona. Krypa til kryss och
Pelegrims reeser Hålla the för spökerij och
neesa. S. Brasck Förl. sonen H 3 b.
Kryssgjord, f. I kors liggande bukgjord
för ridhäst (i motsats till öfvergjord). [T.
kreuzgurt.] Kryss giord och öffuergiord.
Skråord. 332 (1574). en krydz sadell giord.
Ders. 318 (1546).
Krysslod, n. Ett slags kanonkula,
kryds-eller korslod brukades i synnerhet vid
förskansningar och blockhus’ beskjutning.
Adlersparre Afh. 243.
Krysta, Krista, tr. Klämma, trycka,
krama. Medh grima och beesl kryst theres
kinboghar. O. Petri Men. fall M 4 b. Hon
kysten å sin munn, hon krysten til sit
hierta. Wexionius Sinn. C 1 b. Kommer
han hijt, jagh skall honom krista Och
tarmar och hierta slätt uthrista. S. Brasck
T. krig. D 4 a.
Krystning, f. Fals, falsning? (Jfr Rietz
Kryssning.) thes murar voro af trä och väl
höflade bräder bygde, hvilke så nätt voro
tiihopa fogade uti krystningen, at thet gaf
anseende, som thet hade varit en fast och
tiock mur, och ingen kunde näppeligen
skillia bräderna åth uti sammanfogningen,
fast man noga tilsåg. Peringskiöld Jord. 79.
Kråme, se Krume.
Krång, ? af finhudig hand I krus, i krång,
i ring sys glimmand’ fagert band. Tessin
Skr. 1:18.
Krångelkors, n. ? Til hospital en rund
och varand’ almosgift Är mer, än
krångelkors och marmor på tin grift. Kolmodin
Qv. sp. 1:168.
Kras, n (?). Läckerhet, kräslig mat. (Se
Rietz Kras.) Man tarfvar ey kring byn i
alla gårkök snoka För krås och lust-maat
skull. Lucidor A 2 a.
Krås, n. Slem. Lind Ord. Rietz.
Kråsa, intr. Rackla, harkla. Lind Ord.
Rietz.
Kråsmäte, n. Lystmäte. [Fsv. krasmæti,
kräslighet.] Här kund’ Apicius kråsmäte
nogsamt nå. Lucidor E4b.
Kråts, m (?). Oenighet, tvist, gräl. [Jfr
Mnt. kratz, m. motsägelse.] Om een quinna
gör mannen rijk, så bliffuer ther intet annat
aff än kijff och kråtz. Syr. 25:30. Drijff
bort bespottaren, så kommer ock trättan
medh bort, och wender ther medh igen kijff
och kråtz. L. Petri Sal. ord. 22.10. om
man tagher ther aff (af vinet) för mykit
kommer thet åstadh hiertans bitterheet, kijff
och krååtz. Sir. bok 31:36.
Kråtsa (Kråssa), intr. Tvista, gräla.
[Mnt. kratzen, krassen, knorra, knota.]
slechtingar och brödher sigh emellom full
offta kiffua och kråssa. L. Petri Dial. om
mess. 59 b. ’
Kråtsan, f. = Kråts. Om en quinna gör
tich rijkan, så blijffuer ther intit annat aff
än alt samman kråtsan. Syr. bok 1536 25:30.
Kräbbel, se Kräpel.
Kräckla, se Kräkla.
Kräfja, Kräfva, intr. 1. Vara brunstig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
