Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Munter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Munter
— 565 —
Musig
mästerstycke, ett par munstänger.
Stjernman Com. 1:518 (1607).
Munter, adj. Vaken, des trötta tankar
falla Och man omöjelig sig munter hålla
kan. Wexionius Vitt. 367.
Muntran, f. Uppmuntran. Hon
mun-tran, lön och skydd åt mod och lärdom delar.
H. C. Nordenflycht 78.
Muntrogen, adj. Skentrogen. Bland
muntrogna bröder, Bland färgade ord Jag
trifs icke väl. Dalin Vitt. I. 1:8.
Muntrut, m. Tu skalt väl få mumbla
medh tin muntrwt. Chronander Bel. F4 b.
Muntröskare, m. Se under
Munhuggare.
Munvid, adj. Stor i munnen. [Isl. [-munn-vidr.]-] {+munn-
vidr.]+} Bonde, bonde, var ey munvijdh, Jagh
tigh skiär en rödh kappa sijdh.
Chronander Surge D 8 a.
Munvik, f. Mungipa. [Isl. munnvik.]
Gråt och löje menar jag I munviken mötas.
Dalin Vitt. 3:27. mundgipor eller
mund-vikar . .. äro munnens råmärken, at han ej
längre får gå in på kindbenen. 5:420.
Munvis, adj. munvijs, then som hafver
myckit aff munnen, dicax, dicaculus,
multi-loquus. Comenius Tung. index.
Munvän, m. Jag plägar ej i fåfängan en
hop munvänner, som glömma mina
välgerningar och sin tacksamhet, så snart de vändt
ryggen til mit bord. Tessin Bref 1:46.
Mura, iritr. Mura på, bygga på, lita
på. iach haffwer en then iach må frij mura
på. O. Petri 1 Post. 104 a. Then gamble
frome her Steen Sture, The Swenske mötte
wel på honom mure. En liten Crön. F 5 a.
Suenske äre offte ther öffuer beswekne, At
the på Danskes breff pläge mure. Ders.
G lb.
Murband, n. Fog i mur? en nagle
trenger sigh j murbondet emellan stenanar
(Vulg. in medio compaginis lapidum palus
figitur). L. Petri Sir. bok 27:2. — I
Vester-götlands fornminnesförenings tidskrift 4:79
säges om arbetet på Skara domkyrka: "blefvo
åren 1572 och 1573 Murband (bjelkar till en
del 25 alnar långa och en half aln i fyrkant)
med murankare uppsatta vid streckemuren
på longkyrkan och vidh sidohwalfwenn".
Murbrott, n. Bräcka, öppning i mur.
stadhen ... mångestädhes murbråt lidhit hadhe.
Schroderus Liv. 589. the Romerske
krijgz-knechter giorde uthöfver murbråttet infall
uthi stadhen. Ders. 609. de nidsköto en god
del af muren, och anlade (lade till) sedan
med en hop båtar fulle med folk til (vid)
murbråttet, bestego muren. Girs Joh. 3 kr. 95.
Murla, intr. 1. Glunka. Biscop Brask
förnam herom (om Lutherska läran) någet
murlas ibland diecknaner. Svart Kr. 115.
ther j förnimme nogot (upproriskt) wara på
ferdhe, så giffuer mig sådant tilkenne, och
murler inthet ther om inbördes. Carl 9 rimkr.
203 (1587). — 2. Mumla, när the höra talas
om helvetes gräseliga pijna, så murla the til
och säya, Jesus, Jesus. Laurelius Opusc.
8:113.
Murmel, n. [T. murmel.] 1. Mummel,
knot. thet murmel almogen hade om
religionen. Girs Gust. 1 kr. 54. — 2 Sorl. När
the Gallier thet hörde vardt ibland them itt
vredesampt murmel och gny. Schroderus
Liv. 863.
Murmla, intr. Mumla, knota. [T. [-mur-meln.]-] {+mur-
meln.]+} Om så vore Gudz behag at du skall
finnas i bedrövelse-ungnen ehuru glödande,
murmla intet därföre. Hermelin B 6 a.
Murr, n. 1. Mummel, knot. läte wij oss
theras fåfenga murr oc knorr intet anfechta.
L. Petri Kyrkord. försp. 7 a. — 2. Sorl.
Han är en stoor Herre, haffuer monga
basuner, trummetare och puckeslagare j sitt
hoff, ther är en sådana gny, knorr och murr
hoos honom, at thet är öffuer måtton. Balck
Krist. ridd. G5a. — Jfr Morr.
Murra intr. Knorra. [T. murren.] en
kruka icke murra kan emot krukamakaren
som henne gör. L. Pet. Gothus 5 b.
Murs k, adj. Skarpt syrlig. [D. mörsk.]
Jungfrubären (äro) murske, omogna äpplen
kriske Comenius 7ungv326. —Jfr Mörsk.
Mursk. I mursk, i kras, tvärt af. [T.
morsch, adv.] som skalkaktige folket skrämde
hästen, tog han till att skena: och ... samme
lång släde slångrade effter och kom mig på
mitt högra lår och det såleds i mursk
af-bräkte. Lönbom Uppl. 1:41 (163")-
Mursked, f. Murslef. Thrulla, mwrskeed.
Var. rer. voc. L 8 b.
Musa, intr. Smyga (som möss). [T.
mausen.] the musa i mörkret, krypa... i
vråår. P. J. Gothus 2 Pred. G 3 a. här
geller icke att spela under hatten, eller muusa
i mörkrena. Fabr. I 6b. Jfr Mussa.
Museri, Musseri. Röfveri, plundring.
[T. mauserei.] the (fienderna) sig skingrede
och löpe på theres muserij. RR 18/s 1543.
Schall och ingen fördrijste siig anthenn till
landh eller watn opå siin egenn handh att
löpe effter musserij och bythe, vthan thett
skeer med höffwedzmennernes... samptycke.
Fin. handl. 3:224 (1555). skulle ryttare och
knechter liggia i städerne och uppå bygden
för theras penningar, och hollas ifrån alt
musserij och tiltastning. Tegel Gust. 1
hist. 2:180.
Musig, Mysig, adj. Käck, halsstarrig,
stursk, näsvis. [N. Sachs, musig, T. mausig.]
Wij förnimme och, att thenn Jacop Skotte
gör sich flux musig vm thett schipp, icke
wiliendes oss thett vplathe för lijke och skääl.
Så må han göre sich i then motten så wredt
som han will ... RR 28/o 1544. Så måste
han och taga sigh till vara för frustupigorne,
hvilka vore så fulle med ögon, som een
matk-äten stubbe med håll (hål); och der de nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
