Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Obäke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Obäke
— 601 —
Odådisdräng
skakas, the ting bliffua skola som
obäff-uande äro. Ebr. 12:27.
Obäke, n. Åbäke. Lind Ord.
Obäklig, adj. I arga vanartiga sinnen,
Som eer medh obääkliga laster . .. Uthan
återvendo besmitta! U. Hjärne Vitt. 88.
Obönhörlig, adj. Döf för böner,
oblidkelig, obeveklig. Var migh icke obönhörligh
för mina synder skull. Schroderus Kegel.
379. Betrachta huru oböönhörligh och sträng
Gudh sigh uthi gamle Testamentet beteedt
hafven Albert. 1:133.
Obör, m. Vindstilla? oböhr och ändring
i väderleken. Lindestolpe Fross. 13.
Obörk, adj. Oberedd, rå. (Jfr obörkog
...åbäklig, stor och grov. Vendell Ordb.
öv. östsv. dial.) Naturen förskaffer allenest
bara tyghet och obörcka ämpnen til
allehanda handtvärck. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 764. Jfr O bor k.
Obörliga, adv. Otillbörligt. [Mnt. [-unbor-like.]-] {+unbor-
like.]+} thet ær ecke vor vele (vilje) eller
bud atj vtj the mötte eller andra obörlige
betuinges skule. Gust. 1 reg. 1:197.
Och, konj. Then ogudhachtighe flyyr och
(fastän) ingen iaghar honom. Ord. 28: l.
Jagh wil gå och (för att) fiskia. Joh. ev.
21:3. vele wij ath tw vinlegger tiigh oc
(att) latha opspörgie nogra forfarne kornpana.
Gust. 1 reg. 4:188. en hop och (af, med)
munchar. 4:173. hölt... burspråk med en
stoor hoop och bönder. O. Petri Kr. 303.
the låtidt slå sigh ihiäll, som een hoopp
och oförnufftige creatur. HSH 26:18(1606).
Ocker, n. Ränta. tu skalt icke tagha
ocker aff honom, eller winning. 3 Mos.
25: 36. tu skalt icke få honom tina peningar
på ocker. 25: 37. Haffuer iagh doch vppå ocker
hwarken länt eller taghet. Jer. 15:10. Hwj
fick tu tå icke mina penningar in j
wesslo-bencken? At när iagh komme, måtte iagh jw
kraffdt them igen medh ocker? Luc. 19:23.
Od, adj. Rasande, vild. [Fsv. oper, Isl.
6Ör.] then ode Mars. Stjernhjelm Fredsafl
12 intr.
Odelaktig, adj. Utan andel i. (wij) icke
wethe, huad orsak thet haffue skall, att
Cronon mere i thetta änn andre fiske så
platt vtelucht och odeelachtig bliffuer. Fin.
handl. 7:302 (1550). de Svenske äro vordne
af fältstyckerne, som fienden afvunnos,
odel-acktige, oansedt de Pålers skrifteliga
obligation lyder starkt och fast på jämn
fördelning. Girs Joh. 3 kr. 93.
Odogse, se Odugse.
Odragelig, adj. Omöjlig att bära,
odräglig. [Mnt. undragelik.] han then swåra och
oss odrageligha synda bördona skulle tagha
aff oss. L. Petri 2 Post. 108 b. Gud wil
allsammans thenna swåra och odrageliga
skul-lena ... förlåta. Ders. 161 a. för:ne
opregi-streredhe pensio (afgift) bliffuer eder ecke
odragelig. Gust. 1 reg. 5:104.
Odricklig, adj. Odrickbar, odrickliga
viner. Tessiniana 243.
Odrifven, p. adj. Orubbad, så blifver
then som godzen til sigh förpantat hafver,
uthi godzen aldeles säker och odrefven
sittiandes. Stjernman Riksd. 2:1816(1680).
Odrucken, p. adj. Nykter. [Fsv.
odruk-kin, Isl. üdrukkinn.] när the äro odruckne,
äro the tystlåtughe och spake som lamb.
L. Petri Dryck. B 7 a. Se ex. under N ökt er.
Odräglig, adj. Ofantlig, allahanda slagz
dryckeskäril, hvijta och förgylta, som til een
odrägeligh summa kosta. Petrejus Beskr.
3:23.
Odröjande, p. adj. Ofördröjlig.
odrö-yande bättring. P. Erici 4: 4 b.
Odröjlig, adj. Ofördröjlig. odrögeligh
bättring. P. Erici 3:109 b.
Odröjsam, adj. Ofördröjlig. odröghsam
bättring. P. Erici 3:87 b.
Odugsam, adj. Oduglig, odugsam skog
af stackot graan. Stjernman Com. 2:501
(1648). til thet philosophiske värcket
odugsam. Franckenius C 4 b.
Odugse, adj. Oduglig, the äro...
allesammans odoghse, thet är ingen som wel
gör. Ps. 14:3. afsättie dhem (presterna)
som odugse och förargelige äre.
Stjernman Riksd. 1:418 (1594). the personer som
äre aldeeles oduxe til ächtenskapet. P. J.
Gothus Rel. art. 292. Af mig sjelf är jag
odugse At befordra saken min. P. Brask
Vitt. 222. odugse til sin ämbetes plicht.
Hermelin C5a.
Odygd, f. Orättfärdighet, skuld, fel,
brott. Så synes ock j vthwertes för
men-niskiomen rettferdige, Men inwertes ären j
fulle medh skrymterij och odygd. Matth.
23:23. han förlåter oss wåra synder, och
rensar oss frå alla odygd. O. Petri Sakr.
3 b. Vnder thenna wredhenne beslutes
(innefattas) ock the andra hiertans odygder, som
här aff retteligha vthflyta, nemliga, affuund,
haat, nijt. L. Petri Mandr. A 6 a. jag med
förskräckelse ser min stora förblindelse och
de grofva odygder, som jag bedrifvit.
Ehren-ström 67.
Odygdelig, adj. Orättfärdig. Then är
odygdeligh som icke wil gå j loffuan. L.
Petri Sir. bok 29:23.
Odygding, m. Som gör odygd. landet
upfylles med lettingar, dölingar och
odyg-dingar. Svedberg Casa 62.
O dåd, m. (?). Missdåd, missgerning. [Isl.
üdäÖ, T. unthat.] uthi laster och odådh ...
leffva. U. Hjärne Vitt. 89. Eder odådh skall
eder ijdras. Ders. 90. O altförgräsligh odåd!
Ders. 101.
Odådisdräng, m. Nidskrifva’re. (Jfr
Schlyter Ord. odædhis drænger.) desse
chartequer (smädeskrifter), som ... voro
up-fylte med grofve lögner ... af bödlen
offente-ligen förbrändes vid kåken,... deras obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
