Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Odöd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Odöd
— 602 —
Offeröre
kante concepist till tiänlig påminnelse hvad
löhn han sielf förtiänar för detta des arbete,
1 förväntan, at Gud ... lärer utsee en tijd
at låta denne odådisdräng uppenbarat varda.
HSH 40: 297 (1727).
Odöd, m. Onaturlig död. han skal ekke
döö j braddödh æller annan odödh. Leg.
om Manfred 4. ohelsa och odöd ... fylleri
med sig förer. Svedberg LJngd. reg. 39.
Odödad, p. adj. För kötet skul, thet än
nu odödhat är, äre wij än nu syndare. Försp.
till Rom.
Odöfvelig, adj. Hårdsmält, osmältbar.
[T. undaulich.] Han äter hård och
odöfve-ligh maat. A. Laurent» Verld. speg. 200.
Oemotsträflig, adj. 1. Oemotståndlig. En
dold, men omotsträflig makt. S. Triewald
97. — 2. Obestridlig, then långlighe tijdzens
oemootsträffuelighe förfarenheet. L.
Laurent» Nyårspred. E3a.
Oempfindtlig, adj. Känslolös. [T. [-un-empfindlich.]-] {+un-
empfindlich.]+} Nordens folck, det håhla
(hårda), Så oempfindtligt är och intet älska
vil. Wexionius Vitt. 384. En oempfindtlig
mö. C. G. Cederhjelm 27.
Oenlig, adj. Oförenlig med. thenna
meningen är... Insettielse (instiktelse-) orden
platt oeenlig. L. Petri Dial om. nattv. D 4 b.
intet. . . som Döpelsens retta bruk skulle
wara emoot och thy oeenlighit. Exorc. B 4 b.
beswärielse widh Döpelsen ... huarken är
Scrifftenne eller wåra Christeliga troo
oeen-ligh. Kyrkord. 18 a.
Qens, adj. Dubbelsinnad. skrymta, och
lära vthaff oeens hierta. Ps. 12:3.
Ofall, n. Olycksfall, olycka. [Isl. iifall,
T. unfall.] Hade han så herdat fram i
ändan, ingelunda hade han kommitt i thet ofall
som honom sedan wederfoors. Svart Kr. 109.
monger kommer oförwarandes på ofall, så
at han råkar warda jhiälslaghen. L. Petri
2 Post. 221 b. then som sitt hierta förhärder,
han skal komma på ofall. Sal. ord. 28:14.
Ofalsk, adj. Oförfalskad, huar gulszmed
1 Swerige skall arbetha gott och vfalskt
sillffwer. Gust. 1 reg. 6:253.
Ofandelig, Ofannelig, Ofanlig, adj.
1. Ofantlig, åbäklig, vanskaplig, klumpig.
Behemoth kallas all stoor ofandeligh diwr,
såsom Leuiathan alla stora och ofandeligha
fiskar. Job 40:10 (glossa). En Cameel är
itt grofft och ofandelighit diwr. L. .Petri
2 Post. 137 b. Nw medhan synden lodher
widh oss, äro wåra kroppar tunge, ofandelige
och oskickelige, och dragha sigh altijd, såsom
stenen, åt iordenne. Ders. 78 a. then
ofandelige mannen som kalladhes Cyclops. Uti.
på Dan. 482. när the wille bescriffua onda
och argha tyranner, sade the them wara
fula, longa och grymma, plumpachtiga och
ofanneliga (likasom resår och troil), än thå
at the ey woro större och wanskapeligare
än annat folk. O. Petri Kr. 6. han var
ofanneligh stoor, tijo skoor lång.
Schroderus Albert. 1: 62. then ofannlige store
Philisteen. 1:130. then grufvelige och
ofan-lige ormsens hufvudh. J. M. kr. 173. ett
tiockt och ofanligit (informe) mörker.
Co-menius Tung. 20. Ofantlig eller ofanlig.
Lind Ord. — 2. Orimlig, the (skälen) äre
doch så alztings ofandelig och plumpactig,
at huar och en... må wämia ther widh.
L. Petri Vigv. A 3 b. ofandelig och
oskic-kelig ord. Ders. A 4 b.
Ofaren, p. adj. Obrukad, ouppodlad?
häriade alt hvad emellan Halmstadh och
Leverijdh än tå var ofarit eller aff nyo
förbättrat. Girs Er. 14 kr. 83.
Ofatt, adj. 1. Oformlig, klumpig. Han
skaapte först och främst ett plumpt och ofatt
ämne. Columbus Poet. skr. Ala. — 2.
Förvänd, befängd; ofattlig, obegriplig, hans
ofatta skrifsett. Svedberg Försvar 105. jag
hafver ... förlagdt (vederlagt) hans ofatta och
orimliga meningar. Ders. 109. Hvem bad dig
sätta fram en led och ofatt gåta? S.
Triewald 42.
Ofattad, p. adj. then ofattade klimpen
(confusum chaos). Comenius Tung. 23.
Ofattade diuur (insecta, T. ungeziefer.) Ders. 217.
Of bråd, adj. Mycket hastig, them war
een offbrådh och alztinges obetenckt retzla
vppå kommen. L. Petri Sal. vish. 17:16.
Ofdrickja, f. Omåttlighet i dryck;
dryckenskap. [Isl. ofdrykkja.] Menniskiorne
begynte lefva i yppighet, i... offäto och
off-drickio. Lindestolpe Fross. 12.
Ofejdad, p. adj. Oantastad, the moghe
säker oc ofeydedhe komma til sytt j gen.
Gust. 1 reg. 3:145. Och willie wij at tu
lather the fatiga men bliffua ofägdadhe 6: 324.
Ofelig, adj. [Fsv. ofelogher, Mnt. [-unve-lich.]-] {+unve-
lich.]+} 1. Utan lejd. bedie wij eder ati wele
biwde oss i rätte. Wij wele olegde och
ofe-liige komma. HSH 24: 57 (1516). eth
herre-möthe ther the motthe komma oledige och
ofelige till att göre theris wrsecth. Gust. 1
reg. 6:142. — 2. Osäker, fredlös, öfver
mån-gan farligan och ofeligan stig, der jag aldrig
hvadske natt eller dag viste mig fri vara
oppå lif och helbregda. HSH 1:15 (1527).
Östersiöns herredöme, som af heedenhöös
under Sveriges crono hördt och lydt hafver,
tencker (Tyske kejsaren) ofelig att giöra.
Stjernman Riksd. 1: 809 (1628). Jfr F e 1 i g.
Offermessa, f. Messa, hvarvid presten
offrade till försoning af folkets synder.
[T. opfermesse.] Presterne föregifve och läre,
at the egenom theres offermessor förtiene
syndernes förlåtelse bådhe them sielfve och
för andre. Carl 9 Bevis K 4 b.
Offerstock, m. Fattigbössa. [T. [-opfer-stock.]-] {+opfer-
stock.]+} Offerståckar skole bortkastas effter
denne dagen till dess missbruket aflägges.
Thyselius Handl. 2:194(1544). Jfr Stock 4.
Offeröre, m. Offer till presterskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
