Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slem
— 765 —
Slifta
Petrejus Kron. 112. — 2. Skamlig, neslig,
vanhederlig, skändlig. hoorkoner eller andra
the som i slemt leffwerne liggia. Gust. 1 reg.
6:2(0. Om någhor tagher ena hustru, ...
och kastar henne någhot slemt före. 5 Mos.
22:14. hans söner bedriffuo sleem ting. 7
Sam. 3:13. slema slunor. Hos. 4:14. Wee
them ... slema stadhenom. Zeph. 3:1. En
tiwff är een skendeligh ting, men en
belackare är mykit slemare. Syr. 5:17. Lögn är
en slem skamfleck på eenne menniskio.
20:2ü. at j icke löpen medh them vthi
samma slemma oskickeligha wesende. 1 Pet.
4:4. slem ord. Eph. 5:4. Han var een
ogudachtig tyran och slem blodhund.
Petrejus Krön. 112. Fly slempt omgenge.
Chronander Surge C 2 b. Tu slemma
skalck. S. Brasck Ap. gern. I 2 b.
Slem, m. Siam, dy, orenlighet. Jach
är försunken vti diupom slem ther ingen
botnen är. Dav. ps. 1536 69:3. all boord
äro full medh spyior, och slem vthi all rum.
L. Petri Jes. proph. 28:8. Dhen räst, som
iorden fåår (af den begrafne), är man en
mud-dig slemm. Wexionius Vitt. 414. Ostran
... synes något trifvas Uti sin salta slem,
ther om the rike rifvas. Spegel G. verk
171. All stygghets värsta slemm. Kolmodin
Qv. sp. 1:33.
Slemaktig, adj. Ohöfvisk. Them hon
bespottar hvar i sitt stånd, Hon gifver them
alla slemachtigh mund. Alle bedl speg. 32.
Slemgylta, f. En insekt? Slemgyltor
och annat yrfä, som medelst bräddens
af-gnagande öfver jorden hindra dess tiltagande
i roten. Carleson 148.
Slem het, f. 1. Orenlighet, osnygghet.
all bord äro full medh spyior och slemheet
alstädhes. Es. 28: 8. Tu haffuer giordt oss
til treck och slemheet jbland folcken. Jer.
klag. 3: 45. Tu back ... intet annat är än en
slemhet. Schroderus Uss. D4a. — 2.
Orenhet, otukt, styggelse. Bolerij och all
slemheet. Eph. 5:3. man medh man
be-drifFwit slemheet. Rom. 1:27. the (köttsligt
sinnade) äro slemheter och skamflecker. 2
Pet. 2:13. hoordom iomfrwkrankilse oc
andra flere slemhether. Gust. 1 reg. 2:86.
Jagh är full medh slemheet och onda lustar.
L. Petri 1 Post. d 2 a. han wille oss rensa
ifrå alle wåre synders slämheet. Lælius
Res. 2:52. — B. Skam, blygd. Salugh är
then som ... förwarar sin clädher, ath han
icke gåår naken, och the få see hans
slemheet. NT 1526 Upp. 16: 15.
Slemlig, adj. Ohöfvisk, skamlig,
allahanda slemlig oord, bannor, lastilse,
bak-dantan. O. Petri 1 Post. 138 b.
Slemliga, Slemmeliga, adv. Skamligt.
Judanar wordo inför Keysaren så slemligha
belugne. Försp. till Vish. the haffua
slemmeliga och förargeliga leffuat. P. J Gothus
Rel. art. 355. Judana aff somliga Greker ...
som aldra slemligast... skemde wordo. Sal.
vish. 1536 försp.
Slemma, Slemmare, Slemmeri, se
S1 ä m m a m. m.
Slemmer, m. Oren, otuktig person,
ingen bolare, eller slemmer... haffuer arffdeel
vthi Christi och gudz rike. NT 1526 Eph.
5: 5.
Slemtalig, adj. Som talar ohöfviskt.
Epicureiske bespottare och grooffue
slem-talige menniskior. P. J. Gothus Enehir.
Dd Ha.
Slens, m. Lätting, dagdrifvare. [Jfr Isl.
slen, slensia. Se Spegel Ord.] Jag endast
rädder är, At denna juncker slens har
kom-mi’na förnär. Palmfelt Qv. skol. 84.
Slenta, intr. 1. Drifva, slinka omkring
sysslolös, vth medh ... husknutarna slenta.
Rondeletius 75. Jfr S1 ä n t r a. — 2. Slinta.
på sin tijdh skal theras foot slenta. 5 Mos.
32:35. mijn stegh hadhe fult när slonttet.
Ps. 13:2. mina föther slunto. O. Petri
Men. fall M 6 b. Tu rydier wäghen vnder
migh, at mina fötter icke skola slenta. L.
Petri Dav. ps. 18:37. — Jfr Språk o. stil
7: 77.
Slep, m. Smiler? Ett rötägg kallas han,
bedragare, en toker, Förrädare, suput, en
slep, en bof, en sloker. S. Triewald 110.
Jfr Rietz släper, "smuler, falsk menniska".
Sleper, Slepper, Sliper, Slipper, adj.
Slipprig. [Isl. sleipr, sleppr.] slepper. Var.
rer. voc. M 4 a. Theras wägh wärde mörk
och sleper. L. Petri Dav. ps. 35:6. (Bib.
1541 slipper.) Therföre är theras wägh lijka
som en slipper wägh j mörkrena ther the
vppå slinta och falla. Jer. 23:12. vägar till
gunst hoos höga eller låga, till ähra och höga
embeter, äro svåre slippra. J. Rudbeckius
Kon. reg. 433. ingen fast, uthan en sliper
grund at byggia uppå. Laurelius Rel. speg.
243. Han (satan) hade reda valt sig ormens
slippra hamn. Spegel Tillsl. par. 139.
Slessing, m. och n. Slessingh eller
Slesielerft. Stjernman Com. 2:772 (1654).
Slesing, slissing. Lind Ord.
Slesskatt, se Slagskatt.
Slett, se Slätt.
Sli, n. Slem. Lind Ord. Rietz.
Slickra, tr. Slicka. Han (katten) slickrar,
tvättar sig. Kolmodin Qv. sp. 1:126.
Slida, intr. Glida, halka (slira). Kiärlek
är en ting, som först lijk vijn och miöd
Behaglig slider neer, då åtänks ingen nödh.
Lucidor A 3 a.
Sliddrig, adj. Sladdrig, slapp, slankig.
en ung ko ... har sliddrigt diufr när hon är
nyss miölkad. Carleson 342.
Slier, m. Böld, svulst. [T. schlier.] Se
under Klappholt.
Slifta, tr. Slipa, glätta, polera? [T.
schleifen?] männer, Som then egentliga
kunskap nådt om bristen i språket, Ansade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
